Musikbyrån igår, Juvelen. Han är otroligt obehaglig, hans utseende för tankarna till de obehagliga limsniffar mördar barnen i "Them" (förr årets bästa och läskigaste film).
Musiken i sig kan jag inte uttrycka mig närmre om, det är inte bra, det är inte dåligt. Det låter Ok och om jag hörde det ute under viss dryckes påverkan skulle jag nog gilla det, eventuellt dansa på stället för att jag har svårt att stå stilla.
Annars så har jag varit en duktig familje medlem, jag har pratat med min syster och min mamma. Mamma åker till Thailand i 3 veckor den 22, och min syster kommer nog aldrig tillbaka hit från Skåne. Jag tycker det är sorgligt, jag tror inte att hon är lycklig. Visserligen älskar hon Jocke för vem flyttar frivilligt till Simmrishamn annars? Men det finns ingen för henne där, och jag vill ju att hon ska vara lycklig. Vi har fått ett mycket bättre förhållande på senare år, jag kan faktiskt säga att jag älskar henne, fast inte till henne så bra är jag inte. Jag gillar min syster och mamma.
Dagens låt:
Manic Street Preachers-"No one knows what it's like to be me"
En tillräckligt stor massa
-
De senaste dagarna har mina känslor varit överallt, inuti och utanpå
kroppen. Kraften i systerskapet som sköljt över mig och andra kvinnor genom
#metoo har...
7 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar