söndag 31 maj 2009

Aloha from hell

Jag lyckades somna igår trots EMD och Katy Perry på sanslöst hög volym. Nästan 1 timme sov jag innan jag blev väckt av Star Pilots (dom var med i melodifestivalen) på ännu högre volym. Jag låg där i sängen och försökte hålla ut, jag tänkte att festen är nog slut snart. men när "Let me Entertain you" kördes igång tog jag mitt förnuft till fånga. Så med sömndruckna ögon och ben som fortfarande verkade sova kravlade jag mig upp för de där jävla trapporna. Ringde på dörren för att möta min nemesis.
Om någon klagar över att man spelar hög volym vore väl det smartaste vara att be om ursäkt och gå in och sänka. Men nej hon skulle stå där och diskutera med mig, bortförklaringar om varför ingen lapp satts upp. Hon hade varit bortrest i en vecka. So what, det är ju inte så att man kommer på att man fyller 40 samma dag som man vaknar och dessutom var hon hemma hela fredagen. Jag ville bara få mitt sagt och gå men det tillät hon inte. Hon talade till mig som om jag vore ett barn. Och när hon lade handen på min axel fick jag nog. Jag är trött på att folk rör mig. Där brast det för mig. Jag sa åt henne att inte röra mig, gick ner och började gråta. som en bonus på det höll jag nästan på att svimma på väg ner för trappan. Och under hela den där "diskussionen" stod hennes hob till pojkvän bakom henne och bara stirrade. Jag hatar honom. Jag hatar henne. Hon fyllde 40 men hennes mentala mognad ligger på runt 14 om man ska gå efter musiken hon lyssnar på. Vilken kvinna med en uns självrespekt lyssnar på EMD?

Jag vaknade med huvudvärk.

Dagens låt:
the Cramps-"Peaople Aint no Good"

lördag 30 maj 2009

Come on feel the noise


Minns ni Mr Heckles från Vänner?
Han som gnällde över "the noisy girls upstairs"
Jag förstår honom nu. Låter det verkligen så mycket när man har folk över? Allt stampande i golvet. Jag är en fin granne som inte har något socialt umgänge, och om nu folk är här sitter man i soffan.

Och är det bara jag eller är Cream-"Sunshine of Your Life"och Iron Butterfly-"In a Gadda Da Vida" så gott som identiska? Det som skiljer dem åt är att den ena gitarrbaserad och den andra orgelbaseras

Hell is only half of it.

Det är nu det börjar, det jag kallar för helvetet. På tunnelbanan hem idag kände jag hur jag sakta men säkert kokade från insidan ut. Inte så att jag drabbades av en svett attack grand mal utan jag var bara så fruktansvärt varm. Jag kände hur mina organ började svikta och ändå åkte jag inte i mer än 20 minuter.
Sommaren kan dra åt helvete, allt som påverkar ens liv så pass att man inte kan göra det man vanligtvis gör (åka tunnelbana, sova, andas, förlorar förmågan att känna hunger, andas osv...) är inte utav godo.
Och nu måste jag börja klä av mig och fläka ut mitt vita kött, som jag inte har något emot men samhället har väldigt låg tolerans mot vita människor under sommarmånaderna. Det syns tydligt på alla som pressar i solen insmetade med olivolja för att få en snabb bränna. Solbränd, smaka bara på ordet, det tom låter farligt. Bränd är ett ord med en tydligt negativ klang. Låt mig ta brännässlor som exempel, eller varför inte brännmaneter? Det är inget som man gärna omfamnar.
Nej, tack och adjö nu ses vi bara efter mörkrets inbrott, eller krypandes längs de få skuggor som finns samtidigt som vi väser likt vampyrer träffade av vigvatten.
Dagtid kan man finna mig på kyrkogården vid Johannes Kyrka med korsord och vatten, mitt och Olles sommar hangout.

(Jag har vaxat benen. Kom halvvägs innan jag blev förbannad, slog till mig själv och greppade en rakapparat. På måndag köper jag en epilator)

Och Fittgrannen fyller år, jag får höra "ja' må hon leva" stup i kvarten. Hipp hipp hura! Må hon dö en ond bråd död...

Dagens låt:
the Birthday Party-"Sonny's Burning"

fredag 29 maj 2009

It's my desire.

I morgon måste jag skicka iväg min blankett om namnändring. Jag har velat i ett par år nu och det är framförallt oron över ett avslag som fått mig att skjuta upp det hela. Oron över att lämna "anknytning till namnet" fältet tomt har varit en orsak till bryderier. Måste jag verkligen fylla i det? Jag har ingen anknytning jag vill bara ha det där namnet på mitt ID.
Fältet lämnas tomt nu, jag vågar inte ljuga ihop en historia för Skatteverket, dom jävlarna har ju koll på alla. Och om Willy får heta Pow i mellannamn borde mitt inte orsaka några problem.
Vi säger så.

torsdag 28 maj 2009

tenta

  • förfest
  • röd tråd
  • Schweden über alles
  • cover och original
  • röd tråd
  • guilty pleasures
  • intro grande (20 st!)
  • eftefest
Det var det, lagom längd och Olle har inte sett quizet (bara vissa delar men inget som skulle påverka utgången). Formulären är färdiga och snart är alla olika mappar med musik organiserade. Men det får räcka så för idag.
Sedan: Game on!
(när nu det blir av)

pop'n'lock

Jag går från klarhet till klarhet. Ödmjukhet har aldrig varit något för mig så när vi försöker näta in balkongen och jag får en snilleblixt utbrister jag att jag är en visionär, precis som Leonardo da Vinci.
Som om inte det vore nog slängde jag igår kväll ihop merparten av ett musikquiz för hemmabruk. Om mina "depressioner" vore djupare skulle jag utan tvivel tro att jag var manodepressiv. Men jag var ute på farligt vatten under mitt quizskapande. I ett svagt ögonblick hade jag Håkan Hellström med på en röd tråd. Efter en stunds obehag kasserades han för något jag kan stå för. Det handlar om att "keeping it real", åtminstone mot en själv.

Idag bjuder jag inte på en låt, det blir en lista med vad jag kallar pop.

Poppin'

(Jag delar spotify med Olle)

onsdag 27 maj 2009

I am just a goat in a moat.

Jag har varit på Skansen idag och jag har klappat en liten killing som var så söt. Den tuggade lite på mitt finger. Sedan på Lill Skansen hade dom världens sötaste kaniner, så små att dom nästan fick plats i min handflata och så söta att jag blev tårögd. Jag har fått en cute overload idag.

Dagens låt:
Squeeze-"Cool for Cats"

tisdag 26 maj 2009

Blame it on the rain


Är det bara jag eller är det nästan för varmt nu?

måndag 25 maj 2009

you scare me to death

Kollade schemat på jobbet igår och där stod det att jag jobbar 12-19, i min kalender här hemma står det 9.45-19. Vilket är lika med en klump i magen.
Var ligger felet? Har jag skrivit av fel? Har schemat ändrats eller har jag kollat på fel dag? Det blir nog svårt att somna inatt men jag satsar på 12-19 och ringer jobbet när jag vaknar för att fråga vem som är dum.

Efter jobbet blir det bio. "The Haunting in Connecticut" som ju ska vara baserad på en sann historia. Jag såg ett program på Discovery för flera år sedan (2005 kanske) som just handlade om den "sanna" historien och jag tror knappast att filmen kommer skrämma mig så mycket som "dokumentären". Den var så lugn och sakligt genomförd att jag verkligen trodde på det. Jag har ju slukat skräckböcker, filmer och serier så länge jag kan minnas, något som inte är logiskt eftersom jag har världens svagaste nerver. Under gårdagens Fritzl inspirerade "Supernatural" fick jag muta TV:n upprepade gånger och sätta händerna framför ansiktet. Men det är något speciellt med den där känslan som smyger sig på en, obehaget, motviljan att sätta ner fötterna på golvet, med axlarna uppdragna, adrenalinet pumpande och ett svagt illamående i magen. Då känner jag att jag lever.

I'll stop the world and melt with you

Jag zappade lite mellan "90's Ett försvarstal" och "Stranger than Fiction" (som van slaget) i lördags. I slutet av 90's körde Henrik körde en nostalgi kavalkad med foton och det var då det slog mig. Det finns nästan inga bildbevis på att jag existerat mellan åldern 12-20. Om man inte räknar med skolfoton. Jag har systematiskt undvikit kameror en hyffsat lätt uppgift då vi inte tar så mycket foton i min familj. Då blev det en smärre chock att stiga in i Olles familj som aldrig missar ett fototillfälle. Om jag ska vara lite mer nogrann finns det väl inga bevis på att jag har gått utanför dörren och träffat människor.

Ibland tänker jag att det vore fint om man hade några foton för stunder när jag blir nostalgisk, men det är det inte värt om man som jag inte kan ta en bra bild om det inte är jag själv som håller i kameran. När jag blir nostalgisk och vill minnas mina tonår kollar jag igenom mina gamla blandband. Att se låtval och artister där är minst lika pinsamt som en ful frisyr och Champion tröjor. Jag har några festival band, band jag fått av Olle, band jag bytt med folk på nätet, tema band, ett Manics band, band med Per Bjurman eller Fredrik Virtanen på omslaget och band jag gjort till in praktikant tid. Allt med datum titlar och olika handgjorda omslag. Det var framför stereon vi fastande när vi skulle flyttpacka, inte vid fotoalbumet.

Dagens låt:
Wreckless Eric-"Whole Wide World"

söndag 24 maj 2009

ring your bell

Jag har deltagit i Ben & Jerrys "Do the world a flavour" tävling, och jag hoppas verkligen på vinst. Inte för att jag vill åka till den Dominikanska republiken, när jag tänker efter så vill jag verkligen inte det. nej jag vill äta min egen kombinerade smak. Jag borde fan vinna, för vem kan säga nej till vaniljglass med jordgubbs "swirls"(sådana som finns i cheescake glassen) chokladbitar och bitar utav munkar (dougnuts). Det låter ju så jävla gott. Men det som gör att jag borde vara garanterad en vinst är namnet jag gav den. Helt i Ben & Jerrys anda: "Dough Nuts!"
Jag borde flytta till Vermont och börja jobba som sk "flavour guru".
Jag vill vinna det här nästan lika mycket som jag vill vinna quizet.

Dagens låt:
Jonathan Richman & the Modern Lovers-"Ice Cream Man"

Sunday morning

Jag ska strax dra iväg till jobbet på vad som egentligen skulle vara min lediga söndag. Men eftersom jag är så jävla snäll ställer jag upp ändå.
Skit.
Vad passar då inte bättre än kanske den mest deprimerande låten genom tiderna som letat sig in på billboard listan.

lördag 23 maj 2009

Hold on to that feeling.

Från dansgolvet igår:
Carro:"Oh Journey!"
Olle:"jag kan inte Journey"
Carro:"Men det är ju Journey!"
Olle:"tystnad"
Carro:"Just a small town girl!"skrikandes och viftande med armarna.

Våra samtal börjar upprepa sig, Journey kan bytas ut mot valfritt band, annars är detta ett samtal som återkommer veckovis.
Plattvändarna på Debaser igår var så jävla bra. En överraskning med varje ny låt, så otippat. Tack för den.
Nu kan man inte vara ute sent längre. Det är för ljust, det finns inget att gömma sig bakom.



Jag borde väl skämmas men jag har tappat bort min skam. Livet är för kort för det.

onsdag 20 maj 2009

Candy Girl


Från Jan Stenmark till Willy Wonka, inte så långt hopp som man kan tro.



Och varför inte New Edition när vi ändå är i farten? (videon fanns inte på tuben)



Whats my name?


Jag har namnsdag idag.

Och jag har varit duktig som sjukskrivit mig idag. Ett mycket moget beslut som jag känner mig mycket nöjd med. Fördriver tid framför TV4 komedi som bjuder på "Grounded for Life" "Fem i amiljen" och alldeles strax "Motny Pythons flygande circus". Ibland vinner man på att hosta upp blod.

tisdag 19 maj 2009

If you gotta go, oh you had better go now.


Lennart Persson har dött, bara 58 år blev han.
Min favorit gubbe sedan han var med i Studio Pop, han var också den enda som bidrog med något läsvärt i Sonic. Hans retro sida var det första jag bläddrade fram till och nu finns den inte mer.
Han var fin och nu ska jag läsa den där boken jag fick i julklapp med större respekt.

Dagens låt:
Bauhaus-"Crowds"

inte redo

Jag börjar nästan tro att det är svininfluensa jag bär på, men det är väl bara hypokondrikern i mig som talar.
Kunde inte andas i natt och drömde att jag åkte bil med James Hetfield och Lars Ulrich, trevliga karlar det där. Var övertygad om att jag hade feber när jag vaknade i morse, det skulle iaf förklara drömmen, men det rörde sig bara om beskedliga 36.9. Alltså jobbade jag ändå även om det mesta var ansträngande och svettigt. Jag borde varit hemma, jag borde stanna hemma imorgon men så kommer det inte bli även fast jag idag har hostat upp en blodspräcklig slemklump. Jag är hellre sjuk än brottas med skuldkänslor.


Nytt från Pascal som fortfarande är Sveriges bästa band. Hushållet väntar spänt på nya skivan.

måndag 18 maj 2009

Love under will

Jag har lagat mat, som blev god!
Lax i ugn med en chili/lime rub och en hint av vitlök, bulgur och en örtsås. För att damma av en gammal klyscha: Carro är Kung!

Var i Täby igår och hälsade på "svärföräldrarna" som varit i New York, och jag är ganska säker på att jag fått svininfluensa.

Annars: skivköp (D.A.F) byxköp (i storlek 31!) byxproving (i storlek 38!). Jag kanske inte är så fet som jag tror, börjar dock bli lite alkoholfet men det har varit värt det än så länge.

(tips på homoerotik mottages fortfarande)

Dagens låt:
D.A.F-"Der Mussolini"

söndag 17 maj 2009

Look a here baby


Min beställning från New York. De hittade inga sno balls.

lördag 16 maj 2009

Gay for pay

Att se på ESC ensam är måttligt roligt, det finns ingen här att höra mina snärtiga kommentarer.
Överväger att slå en pling å Bosnien Herzegovinas vägnar.

Jag jobbar på något stort igen, lite i stil med spandex listan från i höstas.
Jag söker skivomslag med homoerotiska undertoner eller övertoner också för den delen. Har redan samlat ihop ett par riktigt saftiga nummer men känn er välkomna med tips/nomineringar. Manlig gemenskap kan funka också till en viss grad.
Mitt förhållande till detta är ungefär som svennebanans fascination för den "undre världen". De sväljer allt Jens Lapidus skriver, har posters med Tony Montana på och anordnar filmkvällar med Gudfadern kavalkad.
Jag bläddrar i skivbackar och slänger upp en D.A.F skiva och suckar drömskt "så här ska homoerotik se ut" till Olle som håller med. Det är därför vi lyssnar på Judas Priest (och dem rockar ibland). Det är så långt ifrån vårat hetronormativa förhållande man kan komma, även om Olle nojjar mer över vad han ska ha på sig än mig. Plus att han har ett bögrykte efter sig på jobbet. Något som han trivs lite för mycket med och spär på vid varje chans han får, tex: när någon frågar vad han gillar för musik är det första han nämner "gay disco" när han egentligen i första hand är ett popsnöre.
Om någon tar illa vid sig får det vara så.
Jag sveper med armen och citerar Joey Tribbiani "I like it!"

(Brassklapp: Blir nog mest svett och läder ändå)

Warrior in Woolworths

Den här sammanfattningen är inte tillgänglig. Klicka här för att visa inlägget.

My little runaway

Förra fredagen var jag ju som bekant i en kyrka (kan inte riktigt släppa det) och hörde Christoffer Sander tolka "mors Lilla Lathund" från På rymmen med Pippi, och då musiken var, tja, mindre intressant vandrade mina tankar iväg till filmen. Och sedan dess har jag haft en enorm lust att återuppleva en av min barndoms favorit filmer. Och sedär nu kör TV4 film denna nostalgi tripp.


Men nu när man blivit till åren (snart 24, ouch.) ser man saker på ett helt annat sätt.
Hela filmen är ju fullkomligt bisarr. Vilken förälder skulle låta sina barn rymma iväg? Istället för att hindra dem föreslår mamman att Pippi ska följa med och hålla koll på dem.
Pippi trotsar fysikens lagar och gravitationen var 20.e minut och så har vi den där biten där kossan äter upp Tommy och Annikas kläder.
Fast underhållnings värdet blir ju inte mindre för det. Tommy är filmens stora behållning, det och att Pippi pratar stockholmska.

Dagens låt. Del Shannon-"Runaway"

fredag 15 maj 2009

If loving you is wrong I dont wanna be right

Det blev en mycket ärovärd 5:e plats i en mycket jämn match, det finns så mycket att älta, varför suddade vi det, varför ändrade vi det, varför skrev vi inte det. Men jag skjuter bort det och känner mig nöjd, även om planen var en vinst för som lag behöver vi ganska lång tid på oss att konstruera ett quiz. Vi 4 jobbar så olika tider varav 2 även studerar. Vi tar det i september, right?
Vad ska jag göra nu när jag inte har ett quiz att se fram emot? Jag kommer få abstinens. Jag kommer dammsuga hela Stockholm i jakt på en fix.
Eller kanske ta tag i det där med gitarren. Eller göra quiz för det andra SoBa.....

Dagens låt.
AC/DC-"Girls Got Rythm"

torsdag 14 maj 2009

Live


Nu väntar vi bara.

Garbageman

Där jag bor har vi inget soprum utan vi ställer ut grovsopor utanför porten, och med det kommer soptjuvar.
Hittills har någon stulit våran trasiga kaffebryggare, en ful plast skål (julklappen från jobbet, en hiskeligt ful sak), rotat runt bland kasserade kläder och tagit en trasig dammsugare. Jag tycker att det är väldigt obehagligt att någon tar mina saker, det kryper i kroppen på mig nästan som när jag ser en spindel. Fattar inte personen att grejerna står där av en anledning det är ju inte så att man köper en ny dammsugare som en impuls grej. Man gör det först när den andra har klappat ihop.
Det känns lite som om man har en stalker.

Dagens låt.
the Cramps-"Garabageman"

onsdag 13 maj 2009

Nobody's diary

Jag slängde dammsugarpåsen. Jag tog på mig diskhandskarna och började svettas ymnigt men jag gjorde det ändå.

Imorgon är det quiz och jag hade tänkt att jag skulle "plugga" lite Disco. Efter ett tag kom jag på att det är sant det där som man säger "Disco sucks!". Så jag bakade citronkakor och lyssnade på Depeche Mode istället. Det får gå som det går imorgon även om det är SoBas tur att vinna. Vi har gjort oss förtjänta av det. För att underlätta en vinst skulle ett drömscenario vara: stillbilder från musikvideos och ett schlager block, 75% av SoBa kan schlager om det nu är något att skryta om.

................
tränar med lite quiz på SVD.se och jag kan lika mycket om Beyoncé som jag kan om postpunk (8/10 på bägge).

the spiders from mars

Jag har köpte en ny dammsugare idag och jag var förstås tvungen att testköra den, det ångrar jag bittert.
När jag alldeles nyss dammsög bakom elementet blev jag överraskad av en ENORM spindel. Eller jag tror att det var en spindel, jag hann inte se så mycket då jag var upptagen med att springa skrikandes med händerna flaxandes över huvudet in på badrummet. Där stod jag ett tag för att försöka samla mig bla kämpa mot tårarna och försöka sluta darra. Jag gråter inte längre med skakar fortfarande.
Jag hoppas att sugkraften var så stark att spindeln gick sönder (om det nu var en spindel), jag kommer få svårt att sova om jag ska behöva oroa mig för att den springer lös lägenheten.
Det var sista gången jag gjorde en ordentlig städning, och när blev min fobi så grav?

Dagens låt:
the Cramps-"Human Fly"

(det närmsta jag kunde komma på i mitt skärrade tillstånd)

tisdag 12 maj 2009

Vad i helvete!


Hur ska jag nu kunna se kvalet?!

söndag 10 maj 2009

Mean streets

En "weekend update", en jäkligt udda helg faktiskt.
I fredags skulle jag och Olle egentligen inviga Debasers uteservering men det blev något helt annat. Christoffer Sander i en kyrka, en riktigt kontrast till mitt planerade "debauchery". Kyrkbänkar är otroligt obekväma och jag trivs ju bättre på kyrkogårdar än inne i själva kyrkan. Kyrkor är läskiga. Därför drack jag min allra första Long Island Iced Tea på Underbara Bar, det och en del andra saker.
Lördagen gick i samma tecken, alltså att göra saker som inte riktigt är min grej. Ergo Laakso på Strand och jag gillar inte Laakso och inte Strand heller för den delen. Otroligt dålig lokal och dålig standard över lag. Dåliga toaletter och inga vinglas, nä där får man vin i ett vattenglas. Rent befängt. Jag var tydligen så upprörd att jag dörmde om det i natt. Enligt Olles vittnesmål pratade jag i sömnen. Ordet "Fittläpp" upprepades flera gånger samt "hur kan ni inte ha det!?".
Så jag kommer inte att gå till Strand om jag inte verkligen måste som om Pascal skulle spela där.
Fast jag har faktiskt haft en trevlig helg, även om det kanske inte låter så. Jag skulle gör allt igen utan Laakso biten. Visst, jag älskar att häckla dåliga band men 150 spänn för det och utan ordentliga toaletter (jag gick ut och kissade under en jävla bro) och vinglas.

Idag känns som en 101 dag...

Dagens låt:
Stiff Little Fingers-"Gotta Get Away"

torsdag 7 maj 2009

twentyfirst century boy

KGB quizet var visst i tisdags så det missade jag. Jag får stretcha framför datorn för nu är det bara en vecka kvar till, vad jag hört är, säsongens sista quiz.
Utöver den sedvanliga pre quiz stressen, stressen över ens egna okunskap har Olle lyckats ge mig ännu ett ångest moment. Att försöka summera 2000-talets första årtionde ter sig som en omöjlig uppgift. I alla fall för mig som spenderat större delen av decenniet med att gräva mig bakåt mot 70-80-talet. Några låtar som jag direkt kommer att tänka på är Melody Club-"Palace Station", Mando Diao-"Motown Blood", Vue-"Find Your Home", Johnny Boy-"You are the Generation that Bought More Shoes..." Wave Pictures-"Now You are Pregnant" sedan något med Pascal, Strokes, Glasvegas, Pink Grease och the Horrors.
Men jag gör nog bäst i att låta folk som lyssnar på aktuell musik göra listan. Det jag gör bäst är ändå att klaga på andra människors val och smak.

Dagens låt:
Skinny Puppy-"Assimilate"

måndag 4 maj 2009

We're safe, but for how long?


Jag har nynnat på melodin hela dagen

In here it's always friday.

Bandet var bättre på Cirkus, men själva konsertupplevelsen var bättre på Medis, och jag har mina teorier. På Medis var det en manlig dominans bland publiken och högre snittålder, på Cirkus var det många tjejer i 17-års åldern som pep förtjusta när dom lyckades röra James Allen. Det var inget vidare tryck heller och jag stod ändå näst längst fram, jag gillar när jag kan ramla omkull utan att träffa golvet. Det är bara under konserter som jag inte har så mycket emot att röra andra människor även om hårfobin kvarstår.
Oh men jag ska väl inte klaga när det finns folk som gärna skulle bytt plats med mig i går. Jag är bara en bortskämd slyngel. Det var en bra konser och Rab är helt klart underskattad. Han vinglade till rejält fler gånger än vad jag kan hålla reda på och det utan att slå i golvet, det är respekt.
Men jag har några önskemål/förslag inför den svåra andra skivan, inte vill vi ha någon "Gold Against the Soul" här. även om den har sina ljusglimtar är den en liten besvikelse.
  • en cover på "Motown Junk" eller "Little baby Nothing"
  • inslag av en trummaskin
  • Doo Wop! Det spelas ju redan innan konserten börjar.
  • coverFrankie Lymon & the Teenagers-"Paper Castles"
  • och snälla åk inte till Afrika och inspireras av "rytmerna"


Hey hey, nu är vi inne på slutrakan. Ca 2 veckor kvar till quiz och vi kör en träningsmatch på KGB på onsdag, som förra gången. Förhoppningsvis utan feberskakningar och kanske lite bättre placering.

Dagens låt:
the Lords of the New Church-"Open Your Eyes"


(rackarns snygg saxofon slinga)

lördag 2 maj 2009

Kiss Kiss Bang Bang

Just nu spelar mina grannar något som bara kan klassas som "dunka dunka".
Varför får man aldrig grannar med snarlik musiksmak? Jag tycker inte att jag är så nischad, det är väl ändå väldigt många som gillar Guns n Roses och Depeche Mode.
Men inget att klaga över, jag kom bara att tänka på detta.
Inte så dumt faktiskt.....

(rubriken=Specimen)

bam a lam

Från Spotify till the Gothic Collection till Ministry tilt the Cover Up till Black Betty och där kom det tillbaka till mig. Coming Soon på Luminaire, svettigt på Luminaire, snudd på religiöst. Minnen är en varm filt.

Så ska en cover göras

correct me if I'm wrong

Jag har släppt lite på mina principer. Valborg spenderade jag med "en afton med Depeche Mode" på medis. Rätt och slätt en kväll med coverband, visserligen artister som tolkar sina "hjältar" men än dock coverband. Och jag älskade det. Ett rätt så mediokert artistfält om man bortser från Henric De La Cour som kan få en uppläsning av sjövädret att framstå som ett skådespel på liv och död. Han borde vara så mycket större.
Jag gick egentligen dit för det var ett säkert kort att få dansa, och jag tror att jag stukade min "groove thing".

Förresten, vad hände med mig. På första maj stod jag bredvid tåget och häcklade dem som gick i det. Lätta måltavlor för en cyniker. Det enda jag bryr mig om nu för tiden är skolpolitik, och den är ju på väg käpprät åt helvete. Florence Valentins provokations försök var bara pinsamma och korkade och, värst av allt, inte särskilt roliga.

Grattis till er som har biljetter till Bob Hund ikväll. Jag var ju så naiv som inte trodde att dom skulle sälja ut Cirkus. Men ni som ska gå får ju det stora nöjet att se formidabla Pascal och sten coola Robert Johnson and the Punchdrunks. Efter det kan man i princip gå, även om Bob Hund är ett tajt liveband med en Thomas Öberg som bjuder på snygga Lux maneér.
jag ska gå på Glasvegas i morgon istället.

Och jag gör en dementi. Lords of the New Church-"Like a Virgin" är inte världesn sämsta cover, jag gillar den. Det har slagit över till så dålig att den är bra.

Dagens låt:
Lords of the New Church-"Like a Virgin"