everything's for sale

När blev det OK att shoppa 2nd hand och en skymf att shoppa på REA?
Jag klarar inte av att handla kläder 2nd hand eftersom jag är rädd för att få saker under naglarna (en liten fobi jag har), saker som kan finnas i botten på väskor eller ligga och lura i fickor. Om jag kunde skulle jag göra det, jag har sett många väskor gå mig förbi på grund av detta. Men jag är en mästare på att göra REA fynd. Klänningar för 74:-, kjolar för 25:- osv, billiga saker som jag har kvar år efter år. Det finns ingen heder i REA längre. Om man vill vara ensam med något så är symaskinen, sidenbanden och paljetterna aldrig långt borta.

Men jag kan förstå varför REAn är så skamfull. Den är hetsig och rörig, kläder ligger på golvet och folk köper saker bara för att det är så billigt. Det ser jag under reaperioderna på jobbet. När dessa infinner sig är det ännu tyngre att masa sig iväg till jobbet. I 2nd hand affärer är det däremot väldigt lugnt och stillsamt, fortfarande lite rörigt men saker ligger i alla fall inte på golvet.

Tills jag övervunnit min "få saker under naglarna" fobi kan ni "vintage" människor känna er lugna, för jag skulle vara en farlig konkurent. Ni skulle bara se min smaklösa men charmiga porslinskatt som jag lade vantarna på en utav de enstaka gångerna jag hade vägarna förbi myrorna.

Dagens låt:
Sisters of Mercy-"Knocking on Heavens Door"

(Guns tolkning kom samma år men Sisters är självfallet mycket bättre, Guns är för bredbent. Jag kan liksom se den mekaniska tjuren i bakgrunden)

let me be yours ever truly

Ikväll på "Seven Ages of Rock" har vi äntligen kommit fram till det jag längtat mest efter, Metal delen. Jag är inget Metal fan men det är väldigt fascinerande. Jag har ett Pop i Fokus (SVT produktion med Per Sinding Larsen från 2001 kanske) inspelat på VHS, dubbel avsnitten som handlar om hårdrockens historia. I studion får Per sällskap av Dregen och jag citerar gärna från samtalet om när han mötte Tony Iomi. "Spelar du på så tjocka strängar" och sedan Pers chokade "Nähä!" . Och David Coverdales "Blondes do hav more fun... For a certain amount of time". Vem kan glömma Yngwie Malmsteens grunge diss? "jag vill se en snubbe som är larger than life". Detta var det enda Pop i Fokus jag spelade in och höll fast vid. Jag tror det fanns ett avsnitt med Håkan Hellström också men det brydde jag mig inte ens om att spela in från första början. Håkan har jag lämnat men så fort det dyker upp något som har med hårdrockens historia på TV:n bänkar jag mig och gnuggar händerna i förtjusning.
(VH1 har också producerat en liknande doku i flera delar, Heavy: the Story of metal som inte heller går av för hackor)

Dagens låt:
Led Zeppelin-"Houses of the Holy"

this is not entertainment

Kollar lite på "Körslaget" och jag förstår verkligen inget alls. Jag kan inte finna något som helst underhållningsvärde och ändå är jag väldigt lätt road. Vad går det ut på? Är det någon slags tävling? Bara en massa "kändisar" på dekis.
Man ska inte vara hemma på lördagar, man ska var inne i alkoholdimman någon annanstans. Och jag skulle mycket hellre vara där än här. Jag spenderar för många lördagar ensam framför TV:n. Jag har en osund fobi/rädsla för folk jag känner, eller känner till. Främlingar är jag inte så rädd för det är därför jag klarar av mitt jobb. Det och att jag har en slags maktposition där, att slå från underläge är skrämmande. Jag är rädd för "bekanta" för dom kan vara bekanta med mig.

(Brända Barn-"Under ditt skinn" låter som någon Siouxsie låt, kanske "Happy House" eller "Arabian Knights"? Jag kan inte riktigt bestämma mig men något åt det hållet)

.....

talent is an asset

Jo där, 1.05. Bara wam bam thank you mam, och sedan back to business. Proffsigt och snyggt. Annars är det ett jäkligt sunkigt framträdande. Varför ökar nästan alla låtar takten live? men i Bauhaus-"the man with the xray eyes" från Hammersmith Palais London 81 (samma år som Stones klippet) så drar tempot ner så att låten nästan blir oigenkänlig...

you only get one blog, and one blog is all you get

Jag kan omöjligt få nog av det här klippet, det är nog det bästa klippet inom rock historien. Det visar att det inte är särkilt kul att vara rockstjärna, det är ångest på hög nivå. Ett annat bra klipp är ju Rolling Stones-"satisfaction" grejen då Keith svingar sin gitarr i huvudet på något fan som tagit sig upp på scenen. Det är snyggt, men det har inte den här äktheten och svärtan. men bra är det..

oh mercy, mercy me..

Jag grämmer mig över att jag inte köpte Sisters of mercy 12:orna igår. Det hade ju bara gått på 105 spänn, ibland finner min snålhet inga gränser. jag älskar ju Dr Avalanche (deras trummaskin).

cheat, cheat no reason to play fair

Det finns två alternativ, det rätta eller det lätta? jag valde det lätta och nu sitter jag och gör ett blandband via datorn. Jag har aldrig "fuskat" med mina blanband förr, om man frågar mig. Frågar du blandbands talibanerna är jag nog en stor syndare. Finns det några blandbands talibaner kvar?
Men det är lättare så här och det blir inte lika stökigt med skivfodral och lappar liggandes över hela vardagsrummet, auxsladden var en bra inestering. Men jag ka göra ett riktigt fodral med tidningsurklipp som jag alltid gör, jag ska skriva datum som jag alltid gör och jag ska komma på en schysst titel som jag alltid gör.

Idag såg jag faktiskt hur vinden blåste av hatten på en man, jag har hört talas om det, sett det på film men aldrig upplevt det själv. Det skedde vid ett utav de många övergånsställena på väg mot Nostalgipalatset. Väl där köpte jag inget för jag hade ingen att diskuter med, jag stog där och höll i två Sisters of Mercy skivor (45 och 60 kr styck) men jag var oförmögen att göra ett beslut. Att köpa båda skulle känts som slöseri.

Dagens låt:
Sisters of Mercy-"Body and Soul"

Disco sucks

Det är ingen hemlighet att jag älskar "Supernatural" och kvällen avsnitt heter "What is and what should never be". Inte sedan "grounded for life" har en serie haft så bra titlar på sina avsnitt, höjdpukterna för GFL är "jimmys been working for the drug squad", "Is she really going out with Walt?""I wanna be suspended" och så vidare. Men åter till "Supernatural", det är en serie som har gjort det OK för mig att skrika "Whoo Zeppelin rules!".2 avsnitt kvar av denna säsong.

I'm in the middle without any plans.

Surran sa att min lagerskiva (som jag lyssnar på ibland när jag är på lagret) var bra, det fick mig instinktivt att ta ett steg bakåt och rysa lite. Det var inte lika oangenämt när Jeanett sa att mina blandband var bra. Vilket fall som helst så måste jag komponera något nytt till lagret, det som finns där nere nu är snart 1 år på gamla. Så ombytlig som jag är känns dem inte särskilt aktuella längre.

Reparationen av mina glasögon blev billigare än vad jag räknat med (runt 500), det måste jag fira. Imorgon tänker jag gå till English shop och köpa godis och kanske salt & vinegar chips. Det är jag värd.

Dagens låt:
Alice Cooper-"I'm Eighteen"

Oh you pretty things

Snö är dåligt, det här är bra saker.
Elaine löper nog nu. Hon pratar och jag härmar henne. Nyss när hon gick och skrek hoppade Strage på henne, då tystnade hon. Strage växer i mina ögon.

Dagens låt:
Hefner-"Hello Kitten"

Xray spex

Jag blir sällan riktigt bakfull, men det här är den värsta bakfyllan jag haft på länge. Jag lyckades nämlgen ha sönder mina glasögon igår när jag skulle gå och lägga mig. Jag minns inte riktigt hur det gick till men jag tror att jag klämde dem i glasögonfodralet. Det kunde inte skett på en sämre tid, min optiker har stängt fram till på tisdag. Jag lär ju inte komma lindrigt undan för när man ser så dåligt som jag gör måste man ha mineralglas och det är inte billigt. Minns inte om jag tog någon försäkring heller. Ibland hatar jag mig själv.


........
Jo jag ahde tydligen försäkring, hittade alla viktiga papper och kvitton. Synd att jag inte letade tidigare istället för att ligga på soffan och gråta ett par timmar.

the long weird firday

En långfredag fylld med (för mig) bisarra situationer, bla: kristen fundamentalist på tunnelbanan som visste exakt vilket bibelstycke som jag och Olle borde läsa, kallprat i bilen med min 6-åriga lillasyster om när hon hade diarré, galna tvillingar, min lillkusin som stal min trisslott med vinst på och tuffa 15 åringar som rökte PÅ tunnelbanan och pratade om störtflodsmens.

Och nu en massa 90-tal musik på MTV2, jag konstaterar att 90-talet sög, och suger likförbannat.
det har kommit upp ett projekt för mig, att lära mig danstegen som förekommer i slutet av "Common People". Det och pistolrörelsen från "Living on a Prayer", det är mycket nu.

Dagens låt:
the Guillotines-"Wandering"

Upstate

Idag blir det av till Norrtälje, jag tror det ar 3 år sedan jag träffade min faster. Jag hade varit på skivmässa dagen innan och köpt en Hasil Adkins skiva. Jag tror att syrran bodde i Stockholm då, hon höll på att ta körkort och var dagens chafför. Elin satt i bilstol bak och sjöng med i en låt om Bajs. Hon fyller 7 i år. Det var bättre när hon inte pratade, då kunde mna finta henne. Nu vet hon när man inte lyssnar. Mina förhoppningar för denna gudsförgätna dag med snöstorm är att min faster har bakat dom där kakorna med rosa socker på sidorna. Det och citronsoda är vad min faster betyder för mig. När mina föräldrar var gifta träffade vi släkten rätt så ofta. Under ett par år kände jag faktiskt att jag hade en släkt, nu känns det konstigt igen. Men så länge kakorna finns kvar finns någon slags trygghet. Men jag tror att min Faster har flyttat...

Dagens låt:
Hasil Adkins-"No More Hot Dogs"

Goody two shoes

Jag kan nog inte få mina skor förrns på påskafton. Mitt paket ligger på Bandhagens spel och tobak som har öppet mellan 10-19, och jag jobbade 10-19 idag och 8.30-19 i morgon. Jag antar att dom har stängt på långfredagen. Jag vill ha dom nu.

Hursomhelst. Jag hade planer på en "easterbash" gå ut, bli snorfull och dansa så fult som bara jag kan. Men planerna verkar ändrade. En liten fågel viskade i mitt öra att vi var bjudna på "fest" i Högdalen. Då blir det ingen dans men det är väldigt nära. Nära vinner väl antar jag. Lite synd egentligen för då kan jag inte snoffsa till mig. Men det brukar bli kul ändå, sällskapet funkar lika bra som mina skor. Jag vill ha mina skor.

(läste att Teenagers i sina bästa stunder låter som tidiga manics, man kan ju inte bli annat än nyfiken)

Dagens låt:
A Flock of Seagulls-"Transfer Affection"

I couldn't get away

Hur bra är inte det här egentligen!?
I morgon kan jag gå till macken och hämta mina paljett converse om jag orkar.

stupid is what stupid does.

Det är mycket nu, åldersnoja och nu ska jag vara dum också. Jag tar väl i lite nu, men Olle antydde att jag inte skulle gilla "Paranoid Park för att det inte händer något i den". Han fick det att låta som om jag bara gillar filmer med explosioner och karaté sparkar. Det är sant att jag älskar "Independence Day" och säger replikerna innan dem kommer men det beror till stor del på att det var min film jag såg på när jag var hemma från skolan med sjukdom. Jag är bara inte så fruktansvärt förtjust i film. Jag har inte tålamodet att sätta mig ner och koncentrera mig på en sak i 2 timmar, när jag väl gör det vill jag att det ska vara värt det. Jag är en känslomänniska, Olle tänker efter jag känner efter. Jag är inte dum, jag läser böcker på engelska från 1400-talet (the Castle Otranto) och Olle klara inte ens av at läsa Dracula. Måste jag påminna om vem som spöar vem i TP? Jag vet att det inte var meningen att antyda att jag är dum, men välj dina ord för jag är ond och listig. Anything you say can and will be used against you. Det här är inget sunt förhållande men det funkar förvånansvärt bra, under 6 år har vi haft ett enda ordentligt bråk mycket tack vare att vi bråkar lite varje dag.
Hursomhelst. ikväll ska jag vara mitt dumma jag och kolla på män som jagar demoner och bränner saltade skelett. Det är "Supernatural" och som en slags ursäkt till Olle har jag bakat bröd.

Men lite korkad är jag ändå, det är väl blondin grejen och just därför kan jag komma undan med:
Dagens låt:
Warrant-"Cherry Pie"

Darling am I looking old, tell me dear I must be told.

Jag har haft lite åldersnoja de senaste dagarna, det hela började när några grabbar frågade mig om jag kunde köpa cigaretter till dem. Det kändes jobbigt på något sätt även fast jag mycket väl vet att jag ser ut att vara mycket äldre än 18. Det har hänt förr så jag vet inte varför det kändes så tungt just då. Och igår sade Olle att jag såg trött ut. Jo jo tack för den det kan kanske bero på att någon stör min sömn genom att hosta så sängen skakar. Men oavsett hur gammal jag än blir kommer Olle alltid att vara äldre än mig. När han var ung/barn fanns det ingen åldergräns på cigaretter, endast "rekomendationer". Det låter helt absurt.
Jag vill inte tänka på det sammanbrott jag kommer få när jag inte behöver visa leg på systemet. Ibland skulle man ha det som Olles syster som ibland får frågan om hon ska köpa en busskort till reducerat pris. Hon är född 1976.

Dagens låt:
Xray Spex-"Age"

Strobelight

Det är inge kul att kolla på Melodifestivalen så jag lyssnar och youtubar B-52's, försöker lära mig texten till Loveshack och finner en otroligt träffande beskriving av Ace:

"Huggin' and a kissin', dancin' and a lovin'
wearin' next to nothing
Cause it's hot as an oven"

Försöker lära mig pistolrörelsen som sker 1.30 in i Bon Jovis-"Living on a Prayer". Jag måste fixa den innan året är slut men det kommer att bli en utmaning. jag får aldrig till det ordentligt.

how far can too far go?

"thou shall not stop liking a band just 'cos they've come popular"
Jag måste upprepa detta som ett mantra flera gånger om dagen nu. Som bekant så gillar jag ju inte att "dela" musik med packet, andra människor. Därför är det nu så jobbigt när Pascal äntligen börjar få ett riktigt erkännande, när det är folk tillsammans med mig längst framme vid scenen. Jag får bita mig i läppen för att inte få ett "hissy fit". Men varför ska man inte gilla Pascal? Jag vill ju på något sätt ändå att dem ska nå framgång. Jag får helt enkelt bita mig i läppen och hoppas att dem inte glömmer oss som stått bakom dem hela vägen. Nåja sedan vecka 2 som jag säger (since weak two, inte day one). Den enda Stockholms spelningen jag missat sedan sensommaren 2006 är den från i påskas, och då endast för att jag inte ville vara ensam på kafé 44.
Men visst har vi haft det kul på vägen, och nu får jag väl släppa mina skyddslingar fria, Ni är redo för stora världen nu men jag kommer nog aldrig lämna er.
Jag har kollat alldeles för mycket på "Våra bästa år" den senaste tiden märker jag.

(jag är stolt över hur bra det gick att jobba på bakfyllan efter ca 5 timmars sömn när jag är van vid 10. Jag ska ta vara på min ungdom och gå ut när jag ska jobba dagen efter, passa på innan bakfyllan smyger på mig tillsammans med åldern)

Dagens låt:
Dan le Sac vs Scroobious pip-"Thou shall always kill"

Pimp my H&M sko

före/efter
Jag sansade mig och valde bort några svarta paljetter, men vem vet dom kanske dyker upp i version 2.0.

Bo you don't know Diddley

Min syster (även känd som min stackars syster som bor i "det här är ingenstans" Simrishamn) ringde mig i förrgår för att tipsa om Pascal på P3 session. Jag tackad henne och sa att hon var gullig som tänkte på mig men att jag faktiskt redan visste det och skulle dit. Det var fint att hon kom ihåg att jag gillade dem, själv så hade hon dittills aldrig hört Pascal. Igår på förmiddagen ringde hon för att berätta att hon hade hört "Längtar efter Dig" på radion och förväntade sig att jag skulle ha bättre smak. Hur förklarar man för sin syster vad som är så storslaget med Pascal, minimalismen blandad med ångesten? Eller bara att det är så jävla bra för att det är så jävla bra. Syster min är inte så världsvan. Vi hamnade i en ganska hettad diskution angående musik där jag försökte såga henne vid fotknölarna. Hon påstår sig gilla psychobilly men har inte ens hört the Cramps, hon tycker att Sex Pistols är bra men har inte hört the Damned. Det är så svårt att diskutera saker med någon som inte förstår 70% av vad man säger, att prata med någon som mest är intresserad av att höra sina egna svar. Jag tappade tålamodet och sa att vad vet hon egentligen, hon bor ju i Simrishamn.

Hursomhelst så ska jag se Pascal på Debaser i morgon, jag ska nog dricka en ansenlig mängd. Det blir intressant att gå upp tidigt och jobba på lördagen. Men jag är 23, jag ska vara bakfull en lördagmorgon det är min medmänskliga rätt. Eller: jag hatar mitt jobb så jag ger fan.

Dagens låt:
Jonathan Richman & the Modern Lovers-"Roadruner"

daytime drama

Jag har aldrig varit så engagerad över ett avsnitt av "våra bästa år". Jag sitter som på nålar. Och jag har aldrig hatat Sami så mycket, hon är så dum i huvudet.

What u call it?

Jag har blivt kallad för mycket under mina snart 23 år. När barnen på dagis kallade mig för glasögonorm bet jag dem. När jag blev kallad för hårdrockare av en lärare blev jag förnärmad och protesterade högt och tydligt. När jag blir kallad för okvinnlig nu är det något jag får svälja. Det skulle tydligen vara något positivt. Vad jag förstått syftade det på min imponerande kunskap om musik. Visst, jag har verkligen svårt för att umgås med samkönade men jag vet inte om det går så mycket bättre med män/pojkar. Och visst jag är inte den sista att racka ner på tjejers bristande humor och musiksmak. Trots detta vill jag nog inte bli räknad som okvinnlig. Jag gillar ju saker som glittrar, "Pretty in Pink"och skor. Jag är fenomenal på att baka, jag kan göra smycken och jag använder endast kjol och klänning (med vissa undantag). Jag är jätte kvinnlig fast med basröst, jag svär som Gordon Ramsey, jag super lika mycket som min sambo, jag bygger IKEA möbler i rasande fart och jag är en förstklassig musiknörd. Med risk för att låta dryg så är jag egentligen perfekt. Och för att vara helt ärlig väljer jag att bli kallad för okvinnlig över skum/konstig som jag hörde att någon annan tyckte att jag var.

Dagens låt:
Bo Diddley- "I'm a Man"

Goin down slow

Jag kämpade mig igenom första halvan av 9:ans musik doku (Seven ages of Rock) igår, jag klarade inte mer. Ögonlocken var som betong. Hursomhelst så såg jag den viktigaste delen. Den med Howlin' Wolf på American Bandstand (tror jag), resten var inte så nytt. Vi har sett det förr. Dessutom tycker jag attd et är en skandal att börja först vid 65, men den är ju gjord ur ett brittiskt perspektiv så det får väl gå. Lite som 77 dokumentären för den amerikanska marknaden.
Den bästa dokumentär serien som behandlar musikhistroia är en som gått på SVT. Den handlar endast om svart musik från 20-talet och framåt, i stort sett ett årtionde per avsnitt. Jag som knappt lyssnar på svart musik trollbands av den. Jag är osäker på om den som visade viktiga svarta profiler hörde till den serien, annars var den också bra.
Seven ages of Rock en bra plats att börja på, för mig känns det lite som att se en Simpson repris. Jag vet vad som kommer men jag uppskattar det varje gång.

Dagens låt:
Howlin' Wolf-"Moanin' at Midnight"

There's no place like home

Ska jag spontanköpa ett par skor?
Säg den tjej som inte suktat efter Dorothys ruby slippers. Slippers har jag, sneakers behöver jag. Tänk när jag står på jobbet och slår hälarna mot varandra, tänk om det skulle funka.
Hyffsat billiga är dom som medlem 599:-. Nä jag måste rådgöra med Olle först.

Fun and games

Om ändå tjutet i öronen kunde upphöra. Med risk för att låta gammal tror jag att dom spelar på tok för hög musik på Ace. Framförallt om man är vid högtalarna under en längre tid och dansar.
Utöver det hade jag faktiskt en bra kväll, det var länge sedan Ace var så bra, dom tog steget upp och var en riktig popklubb igår kväll. Det får man väl applådera, och kanske har någon hört mig tjata om att man borde spela "Hong Kong Garden" för igår skedde det äntligen. Skit samma att min önskning om "Born Slippy" gick dem förbi, man kan inte få allt. Mitt ymniga svettande tar jag som ett tecken på att jag gillade musikvalet.
Det var en kväll i klassikernas tecken och nu syftar jag inte bara på Pulp och New Order. Är man på Ace så tar man allt som oftast en sväng förbi Berlin Video och igår lade jag örat mot dörren och hörde ljud, skratt i närmare bemärkelse. Det andra livstecknet från den porrklubben. Jag gillar att vara och nosa på Stockholms "seedy underbelly".
Ah good times och jag vaknade utan bakfylla och illamående, säkert tack vare att jag åt korv med pommes frites under natten.

Dagens låt:
Manic Street Preachers-"Suicide Alley"

Coup de grâce

Titlen var kanske överdriven.
Hursomhelst. Härmodagen hade Olle "kuppat" mot mig. Ingen naken kupp eller bröst kupp eller annan kvällstidinings löpsedels kupp. Det var något riktigt fräckt. Det var en "Håkan kupp". Han hade lagt över Håkan Hellström-"För en lång lång tid" i min itunes. Jag kände mig smått förnärmad, han får väl ändå ta att acceptera att jag inte gillar det. Det är slut mellan mig och Håkan och det har varit så i en herrans massa år. Jag har gått vidare och jag är ganska säker på att han också gjort det. Jag har mognat sedan jag var 17-18 och om Olle inte gjort det så får han hantera det själv. Dra inte med mig i skiten.
Men jag måste nog medge att det var en rätt så schysst "burn" och jag måste komma på ett sätt att hämnas. Vänta du bara Olle, om jag vore dig skulle jag vara orolig, mycket orolig.

Dagens låt:
Shy Child-"Sunshine"

Hefner - Good Fruit

jag säger det så ofta att det kanske förlorar sitt värde, men det här är faktiskt bland de bästa låtar som någonsin gjorts. SÅ det så, trots lite halv corny video

oh, you're so funny.

Olle länkade den här till mig på whoa, den gjorde mig glad. Nästan lika glad som när jag hör "never gonna give you up" eller valfri Stock, Aitken & Waterman skapelse.



Dagens låt:
Dead or Alive-"You spin me right round"

I've seen too much wipe away my eyes

Får man vara glad över att en snubbe blivit blind på ena ögat? Jag är det, jag är väldigt glad över det. Jag hatar honom och han är en riktig idiot. Det kallas för karma. Hur ska man annars förklara hur man kan bli blind av att bli påkörd av en bil. Läkarna tyckte tydligen också att det var konstigt. Men jag undrar hur karman påverkar mig som är glad över hans semi blindhet. Det får jag ta när det kommer nu känner jag mig bara väldigt nöjd och belåten. Han förtjänade det verkligen.

Dagens låt:
Bauhaus-"the Man With the X-Ray Eyes"

War, what is it good for?

Min sömn har varit lite ur gängorna de senaste dagarna och det blir ju inte bättre av vår nya granne Ulrika Öberg. Hon hade schlager/inflyttningsfest igår vilket resutlerade i att jag vaknade klockan 2 på natten av Alcazar-"Alcastar". Högt var det och låten upprepades flertalet gånger varvad med Wohoo tjut. Jag fick panik och slog i taket med golvmoppen. Det tog slut efter ett tag men under den tiden hann jag sakna den gamla grannen. Jag saknade att vakna av hennes sex stön. Det är försvarbart, sex är trevlig. Alcazar är inte det. Jag hatar Ulrika Öberg och jag har planer på hur jag ska göra hennes liv till ett helvete. Jag ska sudda ut hennes namn på tvättstuge listan, och kanske sätta in det på en helt annan tid. Men jag ska inte göra det varje gång, bara då och då. Men ändå så pass ofta att hon börjar tvivla på sin mentala hälsa. Jag ska krossa henne. Vilken 38 årig kvinna vid sina sinnens fulla bruk lyssnar på Alcazar? Om jag hade blivit väckt av Bruce Sringsteen eller typ Bonnie Tyler hade min vrede legat några snäpp lägre.

Lite trevligare nyheter, jag behöver inte ställa någon dum fråga till P3. Jag får vara i publiken ändå. Som tack för lång och trogen tjänst i mitt arbete för Pascal. Under min tid som praktikant var jag faktiskt lagd på A&R avdelningen. Fast då fick jag mest gå och köpa frukost till typ Deportees och slänga ihop "goodie bags" inför Gyllene Tiders 25 års kalas. Det här "jobbet" trivs jag lite bättre med, även fast jag saknar Charlie och Danne.
Det kom som ett brev på posten. Nu har jag något att vara glad över igen.
Tänk på mina två nyårslöften: Ha mer kul och få mer saker gratis.

Dagens låt:
Pascal-"Hungrigt Hjärta"