if you're in the crowd tonight have a drink on me.

Batman har sin Jokern, Xavier har sin Magneto, Jerry Seinfeld har sin Newman och Maggie Simpson har ungen med unibrowen, ärkefiender, nemesis, dödsfiender. Jag har också min, en 21 årig tjej jag aldrig träffat. En tjej som är alldeles för lik mig själv, som jag fast smartare, som jag utan förortsbakgrund. Min tröst är att jag med all säkerhet kan spöa skiten ur henne, inte för att jag någonsin har varit i ett enda slagsmål. Jag var den typen som lade mig i bakhåll och slängde i väg en enda nådanstöt en enda gång i 5:an och efter det behövde jag aldrig göra det igen. Jag slog Linus i huvudet med en bok för att han kastat en snöboll på mig.
Men åter till min Nemesis, jag är inte ens säker på vad hon heter, hon ser ut som en Karin, och för var dag som går så uppdagas ännu en likhet. Det är främst musik som jag förstås är dum nog att tro att jag är ensam om att lyssna på. Man blir sådan när man inte har något socialt umgänge överhuvudtaget. Jag är väldigt revirsinriktad när det gäller musik, som vissa tjejer kan vara gällande sina pojkvänner. Ingen kan älska dem som jag kan, alla andra utnyttjar dem bara. Det är egentligen synd att jag har den inställningen annars kunde vi säkert bli hyfsade vänner, vi har samma favorit film och allt. Fan ta denna egoism!

Dagens låt:
the Go Go's-"Our Lips are Sealed"