from the London eye to the underground station, thats the distance I have fallen

6 år and still counting, jag fick gå tidigare från jobbet för det fanns så lite att göra. Vi åt bacon och rösti som festmåltid. Sedan kollade vi lite på "den stora guldruschen" Chaplin var fan lite rolig.
Att inte gör något på en årsdag rör mig inte i ryggen, det är stundrna när vi kollar på TV och skrattar som Beavis & Butthead som får mig att vilja vara med 6 år till.
Nu är Olle åkt till jobbet och jag är lämnad med katterna ska jag läsa Harry Potter och lyssna på Robert Johnson där nästan varje låt har ordet blues med i titeln och det knastrar som när man äter knäckebröd. Riktigt skönt att vältra sig i sin ensamhet och jag känner hur jag börjar bli sugen på en Hawaii skjorta som riktiga gubbar har.

Dagens låt:
Robert Johnson-"Hell Hound on My Trail"