I'm not half as fucking funny as you think I am

"you chose to study back at school,
you chose the gothy kids,
you chose to be uncool
you chose the geeky boy because you thought him kind,
he chose your best friend and you changed your mind."

Darren Hayman är en mästare när det gäller vardagsrealism i realtioner och Storbritannien, han är nästan lika bra på det sistnämda som killarna bakom "Little Britain".
"Table for One" är en helt OK skiva, visserligen går den inte att jämför med Hefners "Fidelity Wars" eller "We Love the City", men det är faktsikt mycket bättre en "Dead Media". "Table.." har mer hjärta. Den beskriver paniken över att bli gammal och den smutsiga brittiska befolkningen som sitter på sina pubar, och är man anglofil som jag så är detta oemotståndligt.
"caravan song", "you chose me", "perfect homes", "grey hairs" och "that's not what she's like" är de som sticker ut som jag tar emot med öppna armar som fint snickrade poplåtar med ibland obehagligt ärliga texter.

Det här var nog den tråkigaste skivrecesionen någonsin, ett exempel på att bara för att man är sjukt nedgrävd i musikträsket behöver man inte bli en bra recensent.

Dagens låt:
Darren Hayman-"You Chose Me"