Jag är faktiskt mäktans stolt över mig själv. Igår tog jag Ruby (mitt nya favorit steakhouse) hem till Bandhagen. Det blev chilli och vitlöks smashade potatisar som jag gratinerade i ugnen, min fenomenala coleslaw och en väldigt lyckad bit kött som faktiskt smakade mer än bara kött. Det är i sådana stunder som jag ställer mig med armrna i sidorna, tittar stolt på vad jag åstadkommit och berömmer mig själv. Jag är så jävla bra ibland.
På Fritz spelades det något så ovanligt som disco, och jag välkomnande det. Det var iaf otippat och sådant måste man berömma även om Broder Daniel-"Lost in Love" bröts efter hälften och med det kunde jag inte göra mina legendariska frysposer. Jag dansar ju så jäkla bra, ungefär som Elaine Benes fast med rytmkänsla
Kl 10 i morse kom Olle in i sovrummet med en dunderfrukost samtidigt som solen sken in och jag kunde skymta blå himmel genom persiennens glipor. Jag mådde skamligt bra bortsett från kramp i min vadmuskel. För att råda bot på det gick jag runt Hammarby sjöstad med alla andra soldyrkande stockholmare. Vad är grejen med att hålla varandra i handen? Jag fattar det inte. Det är obekvämt och man kan inte gå som man själv vill då. Så jävla mysigt är det inte heller.
Jag fick gå upp i snödrivor för att komma förbi idiot par med windbreakers och fotriktiga skor.
Men jag lät mig inte slås ner av det inte. Peppad av min otroliga framgång med gårdagens middag har jag nu bakat rosenbröd som smälter i munnen. Dammsugit har jag också gjort.
På fredag är det Glasvegas och då är det också mindre än en vecka kvar till quizet. Är det fel på mig som är mer uppspelt över det sistnämnda? Jag är alltid kluven inför att se band som jag gillar live. Publiken brukar vara så störig och som den elitist jag är vill jag inte förknippas med sådant pack. Men det ger sig nog.
Dagens låt:
the Lords of the New Church-"Don't Worry Children"
En tillräckligt stor massa
-
De senaste dagarna har mina känslor varit överallt, inuti och utanpå
kroppen. Kraften i systerskapet som sköljt över mig och andra kvinnor genom
#metoo har...
7 år sedan
3 kommentarer:
du och jag skulle platsa på en konsert tillsammans. där man står och tittar samtidigt som man fånler, utan att få en massa hoppande, skrikande fulla idioter som bara är konsert för att vråla sig hesa.
jag vill helst inte ha några andra där överhuvudtaget. jag vill helst bara att bandet ska spela bara för mig. då trivs jag som bäst.
jag vill också laga mat. men jag kan bara äta typ ett salladsblad om dagen sedan jag slutade röka. det är nog lika bra.
Men jag är en utav dom fulla idioterna, men jag inbillar mig att jag gör det med en viss finess och klass.
Jag borde bara äta salladsblad. Jag rensade ur min garderob och blev tvungen att slänga en hel del byxor..
Skicka en kommentar