När jag nyss satt på toaletten (jag har druckit en hel tillbringare med vatten) och bläddrade lite i "På Stan" dök en av mina många dödsfiender upp, Lina Thomsgård från Chapel Hill Crew. Hon pratade om någon Lena Ph incident. Varje gång jag ser eller hör talas om Lina Thomsgård tänker jag tillbaka på den tiden då jag var praktikant på EMI ( 3 månader under 2004). Hon var så otroligt nedlåtande mot mig. En dryg jävel och jag hatar henne. Det var visserligen ett par år sedan men jag glömmer inte sådant, jag låter mig inte glömma och det är väl därför som jag har så många dödsfiender.
Dagens låt:
Otis Redding-"A Change is Gonna Come"
Vetenskap och förbannade teorier
-
Under några veckor har frågor om genusvetenskap och dess värde diskuterats.
Även de metoder som har användts för att vidga perspektiven inom
grundutbildnin...
6 år sedan
1 kommentar:
oj, det var det värsta!
en dryg jävel vill jag inte uppfattas som, så hemskt! särskilt som jag ansträngde mig som tusan under alla stressiga år på EMI för att ta hand om våra grymma praktikanter trots att det faktiskt inte låg på mitt bord. jag ber, 5 år senare, om ursäkt för det som kan ha uppfattats som nedlåtande eller drygt och jag försäkrar dig att det inte var menat så. jag är ju som galen i praktikanter! vi kan väl sluta vara dödsfiender nu?
bästa hälsningar,
lina
Skicka en kommentar