Jag har fortfarande ett pophjärta som bankar långt in och svagt, men bankar gör det fortfarande. Jag kan försöka dölja det med allt elektroniskt eller rått jag kan komma över, men det spelar ju ingen roll för i grunden är det ändå bara pop. Darren Hayman och allt han rör vid, 60-tals klassiker, Olle, 2004, OMD, Human League, När jag är full och Brainpools "Bandstarter" spelar. När jag är ensam och sätter på Strawberry Switchblade på min gamla vinylspelare. Pretty In Pink är min favoritfilm men jag har faktiskt aldrig varit ett riktigt BCQ fan, så djupt nere i skiten har jag aldrig varit.
Men Darren Hayman, Hefner, the French kommer alltid ha en lika säker plats i mitt hjärta som Olle och Supernatural.
Bonus material: the Isley Brothers-"This Old Heart of Mine"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar