please write my mama, tell her the shape I'm in

Nu har jag diskmaskin igen men misären kvarstår. Först trodde jag inte att vi skulle få ut den gamla. Robert blev tvungen att riva upp delar av golvet och några lister (gud välsigne klickgolv), och nu fick han inte tillbaka allt. Brist på ordentliga verktyg, mina blommiga var tydligen inte tillräckliga. Men nu ska diskmaskinen funka iaf och Robert ska komma tillbaka någon gång senare och fixa resten.
Jag hoppas verkligen på karma, något bra måste komma ur min plånbokshjälte insats.
Jag har ett litet drömscenario som spelas i mott huvud. Emelie (som hon heter) kommer förbi och är så tacksam så, hon jobbar typ på H&M eller något. Som tack så erbjuder hon mig ett jobb. Vad är oddsen för detta om man jämför det med oddsen att jag får en blombukett?
Men som sagt jag vill egentligen inte ha något av henne, jag vill ha något av livet, av ödet!
Jag går ner på knä, lyfter nävarna mot skyn och kräver upprättelse!

Detta var just en schysst bakis söndag...

Dagens låt:
Howlin' Wolf-"Goin' Down Slow"