I've got two turntables and a microfone

Jag tror jag måste beställa den här väskan. 240 spänn, rena rama fyndet och jag hör hur den lockar på mig.

Dagens låt:
Squeeze-"Take Me I'm Yours"

can you count me in?

Inräkningar jag minns.

Sam the Sham & the Pharaohs- "Wooly Bully"
"Unu, dos, one, two, tres, quatro"
Alla bra inräkningars moder.

Henfer-"Christian Girls"
"Uno, dos, uno, dos, tres, four"
en blinknig till Wolly bully?

Whale-"Kicking"
"En, två, tre, fyr"
Det är något med att höra svenska i andra sammanhang än sitt eget, som svenskarna i Titanic.

Ramones- vad som helst
"one, two, three, four"
Alltid konsekvent, det ska vara där även om det inte behövs.

T.rex-"Baby Strange"
"One anda a two and a babbellbabbeliibohbuh yeah"
T.rextacy måste komma någonstan ifrån.

the Specials-"Little Bitch"
"One, two"
Det blir mycket bättre eftersom det är samma inräkning till verserna också.

Det är 7 år sedan i höst

Ensamma lördagskvällar är som gjorda för nostalgi och att återupptäcka skivor som man oförlåtligt låtit falla i glömska. Jag började dagens vältrande med Subsonics-"a Lot to Forget" som jag köpte när Sonic var en bra tidning, när hiphopen lös med sin frånvaro, innan den stora intervjun med Destinys Child (även känt som BDC). Från den tiden då jag fortfarande var intresserad av ny musik. Från den tiden då jag var ung.

Men vi går 1 år tillbaka, till tiden med Aftonbladets nöjesbilaga Puls, tiden då ZTV var en bra musikanal med en rejäl bevakning av Hultsfredsfestivalen, från den tiden då Hultsfred var något att bevaka. 2001 och Ed Harcourt spelade i Teaterladan då han bara hade släppt Maplewood EP:n. De få minuter jag såg uppe i mitt flickrum i Upplands Väsby var tillräckligt starka för att etsa sig fast i hjärnan. Ett höjt ögonbryn växte till ett begär som skulle stillas senare den hösten. På den tiden hade jag ingen internetuppkoppling att skryta om, ett modem som gjorde att man bara fick surfa efter 18 och helst bara en timme om det inte var skolarbete inblandat. Vi hade det inte så fett med cash på den tiden. Det innebar att jag inte kunde ladda ner musik även om jag hade vetat hur man skulle gå till väga. Nä, jag fick snält vänta till den där tidiga höstfredagen när Ed Harcourts "Here be Monsters" rescenserades i Puls (jag saknar Puls). Så fort jag fick tid åkte jag in till stan vilket var lite utav ett projekt på den tiden, det var inga 12 minuter till Medborgarplatesen direkt. Men de där 90 minuternas resväg fram och tillbaka var så värda besväret när jag väl fick lägga i skivan i min CD walkman. Jag var frälst. Till en uppgift (introduktionskursen i Text) i gymnasiet skrev jag en slags reklamtext om den skivan och det var den enda texten som publicerades på skolans hemsida. Jag var faktiskt lite stolt och nu undrar jag var min "skrivar talang" tagit vägen.

Vi åker ett år fram nu till Hultsfred 2002 då jag inte bevakade festivalen sittandes framför TVn i barndomshemmet utan var där i egen hög person. Ett rätt så mediokert år, men Ed Harcourt spelade på Pampas scenen. Det regnade nästan konstan det året men när Ed spelade sken solen. Det var fint, och sedan dess har jag aldrig sett någon röja så hårt på en keybord, jag har aldrig sett någon thrasha en keybord efter det heller.

Hur det gick sedan är lite sorgligare. Rent musikaliskt gick det utför. En väldigt tråkig spelning på China teatern efter "From Every Sphere" släppet. Jag gick vidare till något annat, något nytt, något gammalt, ett nytt kapitel. Men här sitter jag 7 år efter den där kvällen i Upplands Väsby och spelar "Here Be Monsters" igen. Jag lät det vänta för länge. En utav 2000-talets bästa skivsläpp, utan tvekan....

Clive the upsetter

Det brukar vanligtvis vara Olle som sköter tvättsugan, jag har för dåligt psyke för det och flippar ur över det förlegade bokningssystemet (papper och penna) som leder till tvättstuge anarki. Folk bokar upp sig för hela månaden i ett svep och kör 6 timmars pass. Jag blir klar på 2 timmar och då sölar jag. Men det värsta är nog när dom fuckar upp hela systemet genom att ta en timme eller två från det passet som ligger före. Passen går på 3 timmar vardera 16-19 19-22 osv, och det finns några som skriver till 18-22 och alltså snor den sista timmen från någon annan. Ett pass blir helt obrukbart (jo jag tvättar på 2 timmar men jag är tydligen den enda som gör det). Vår nya grej som vi kör i tvättsugan är att sudda ut den där stöldtimmen. Om jag gör det tillräckligt ofta kanske folk inser att vi kanske behöver förnya systemet. Men framförallt hoppas jag att det ska bli en fight och att folk får vad dom förtjänar. Vuxna människor som inte kan uppföra sig, saknar folkvett är det värsta jag vet. Jag som är ung borde vara den som stör friden och inte gör rent luddfiltret.

Dagens låt
the Subsonics-"A Blues You Oughta Get Used to"

tattoo you

Jag hittade en en gnuggis tatuering (courtesy of Bianco footweare) hemma. Det är så smaklöst att jag måste gå till en leksaksaffär i morgon och köpa lite flera. Helst några MC eller piratinspirerade.
Gnuggisar ska bli min nya grej.

BÖC

En sms konversation med Olle igår slutade med besvikelse. Jag troddde att han köpt en Blue Öyster Cult medaljong till mig men han hade bara köpt skivan, och till sig själv dessutom. Att jag skulle fått en medaljong skulle varit helt otroligt eftersom jag inte sagt att jag vill ha det.
Allt kan skyllas på min favorit serie Supernatural och lite på Simpsons, men framförallt Supernatural. Den serien har haft väldigt starkt inflytande på mig, om det är till godo eller ondo vill jag inte uttala mig om. Sedan jag börjat följa den serien har jag återupptagit mitt Zeppelin lyssande, upptäckt Robert Johnson, känt ett behov att ha lite vigvatten hemma (just in case) och så fort jag ser lampor blinka anknyter jag det till demonisk närvaro. Knäpper det till utanför sovrumsfönstret är det en Strigha (stavningen är jag osäker på men det är typ en jugoslavisk häxa som suger livet ur en). Men det värsta är att det finns en snubbe i Bandhagen som ser ut som en snubbe på en målning som finns med i avsnittet "Provenance". När jag ser honom ryser jag, jag kallar honom för döden. Han har alltid, och då menar jag alltid, en blå trenchcoat som är helt stängd och skärpet är knutet och svarta skinnhandskar på sig. Det spelar ingen roll hur varmt det är. Alltid denna rock och dessa handskar. Han är helt grå i ansiktet, tänk Skalle Pär i Ronja Rövardotter. Men för att vara helt ärlig så hade han nog skrämt skiten ur mig även om jag inte sett "Supernatural". Jag har för livlig fantasi för mitt eget bästa.

Jag vill ha en Blue Öyster Cult medaljong när jag fyller år nu på fredag.
Och ett schysst stort tygmärke att sätta på ryggen till min jeansjacka, helst något riktigt tacky med typ Judas Priest. Eller kanske Motörhead!

Dagens låt:
Alice Cooper-"I'm Eighteen"

I hate the trees and I hate the flowers

Jag hade tänkt skriva en arg blogg riktad till CDON och deras långsamma leveranser, men nu har jag fått en av två skivor och den viktigaste dessutom. Strawberry switchblade-"the platinum collection". Jag är lungnad ett tag nu. Det var behövligt för mitt blodtryck som blir lidande av mitt skenande humör. Jag har en förmåga att kunna reta upp mig något otroligt över till synes obetydliga saker (honung, vaniljyogurth, casinospel, frågesport...).
Men nu är min hälsa lite bättre. One down one to go.

Dagens låt:
Strawberry Switchblade-"I Can Feel"

Like stealing candy from a baby.

Jag är nöjd och belåten, huvudvärlen som jag kande vid 10 var som bortblåst när jga vaknade igen kl 13.
Det blev en ganska angenäm kväll igår, vinet flödade och jag (vi) vann i TP. Nattlig boule med en väldigt sällskaplig katt. Boule ersattes med en sug efter att spela fotboll (jag måste varit full som gick med på det). Och så inleddes jakten efter en boll. På Shell hittade vi en volleyboll fast utan möjlighet att blåsa upp den. Ett stöldförsök avbröts när vi blev påkomman av snubben som jobbade på macken. Men turligt nog var vi i närheten av ett villaområde och ungar lämnar alltid sina bollar ute i trädgården. Efter en halvtimmes jakt fann vi den, guldfärgad tror jag den var. Olle roffade åt sig bollen och vi sprang fnittrandes där ifrån mycket nöjda med vårat byte. Efter det långa sökandet blev det nog bara en kvarts spelande, men väldigt intensivt. Olle har nu en blåslagen höft. När det började ljusna och klockans visare pekade på 2.30 kändes det som det var läge att gå hem, med bollen. Ingen behöver rasa över att vi stal en boll från ett litet barn för i trädgården där vi fann den fanns det en boll till.
Vågar jag säga att detta var min bästa midsommar hittills? Det enda som kunde gjort det bättre var om jag hade fått köra mitt musikquiz. Men det finns flera chanser.

Dagens låt:
the Shirelles-"Mama Said"

the lunatics have taken over the asylum

Midsommar och jag har aldrig haft det särskilt bra ihop. Jag har nästan inga fungerande relationer med svenska högtider men nu snackar vi om midsommar. Som barn brukade min familj åka ut till min sadistiska och illasinniga morfar på Vätö, kvällen brukade sluta med ett högljudd samtal (ett bråk) mellan morfar och pappa. Dagen tillbringades på en äng med gudsförgätna dragspel och ö-bor i folkdräkt varav den värsta var min farmor. Borgaren. Hon försökte alltid tvinga upp mig och dansa. Jag vägrade resolut för redan som 6-åring insåg jag att man måste sakna vissa viktiga personlighetsdrag för att uppskatta "Små Grodorna". Min syster som även var farmors favorit ställde upp, en riktig fjäskare. Farmor uppskattade hennes blomintresse mer än mitt intellekt. Nu viker jag från ämnet. Sista dansen runt stången var jag tvungen att delta i, för dom som dansade fick gratis fika först och gratis fika här jag alltid uppskattat oavsett ålder. Mitt deltagande var på minimal nivå, jag gick med armarna i kors och tittade surt ner i backen.
Det var midsommar på Vätö, och i mina tidiga tonår var jag väldigt anti allt, sedan träffade jag Olle och han fyller år runt midsommar likaså hans kompis. Olle var aldrig lika anti som jag (everybody loves Olle som jag brukar säga) så det blev något slags midsommarfirande på tonårsnivå. Bli full snabbt. Första året blev jag riktigt förolämpad när någon sa att jag såg ut som den blonda tjejen i Shebang (någon som minns dem?). Och när vi väntade på nattbussen kom några poliser och anklagade oss för att ha varit och pillat på några bilar. Täbygängets midsommarfiranden kan sammanfattas med ett ord: Flopp.
Vad gör jag nu för tiden på midsommar?
Förra året jobbade Olle natt så det blev en schysst hemmagjord hamburgetallrik med min fantastiska Coleslaw och till det "Land of the Dead".
Idag blir det något slags umgänge med Högdalen, och jag ska försöka ingorera att det är midsommarafton och se på det hela som en trevlig fredagskväll istället.
Men jag funderar på om jag inte ska gå ut och plocka lite blommor för at fördriva tiden lite.
Dagens låt: Fun Boy Three-"The Lunatics (Have Taken Over the Asylum)"

to cut a long story short; I lost my mind.

Nu är årets lilla Londonresa fixad, och det gjorde vi som vanligt i någon form av panik. Jag var tvungen att gå ut ur rummen, jag har svårt att skiljas ifrån större summor pengar. Jag är snål, så snål att jag enligt min far gråter när jag bajsar (det är inte sant!). Men i år har vi lagt ner en större summa på hotell för vi orkar inte sova i sängar från innan Thatcher eran som orsakar skabb. Det blir ett Best Western precis vid Piccadilly med hårtork, tofflor, gratis mineralvatten, spelkonsoll, minibar och tv i det flesta badrum. It really is the best western. Fan det är vi värda. Hotellet har även ett gym som jag inte kommer att gå i närheten av. Jag ska äta Krispy Kreme doughnuts, kakor från Tescos, dricka apelsin Coca Cola och köpa Jack Daniels av indiern på hörnet. Jag ska sitta i Golden Square och beundra mina nyinköpta skivor. Jag ska strosa inne på M&S food, äta på SoHo Pizzeria och besöka Cyber Candy vid Covent Garden. Det handlar om skräpmat och skräpkultur för that's how I roll.

Dagens låt:
Spandau Ballet-"To Cut a Long Story Short"

Fun Boy Three

Skulle bara in på CDON och se om dom (mot förmodan) hade någon Strawberry Switchblade skiva, jag är på jakt efter det grymma velvet underground covern "Sunday morning". Fatta min förvåning när jag hittare n samling som visserligen saknar "Sunday Morning" men har några andra låtar jag saknar, för bara 59 spänn! Och då måste jag ju hitta något annat också. bestämde mig för Sisters of Mercy-"Vision Thing". Men nu är dom ju så smarta på CDON att dom har lite saker i "kassakön" give me five produkter som vi säger på jobbet. Jo just det. Titta vad jag hittade! För 59 spänn! Wonderbar. Jag dumpade Sisters för denna gång.

everybody needs good neighbours

Jag har ju en liten fejd med grannen ovanpå, det hela började när hon hade en slags "fest" och körde Alcazar på repeat kl 2 på natten och tjöt av förtjusning., Alcazar incidenten. Hon har haft sin "vänninor" över minst en gång i månaden sedan hon flyttade in och när kvinor i sina sena 30 träffas i grupp brukar det låta en del. Men jag har aldrig sagt något till henne, jag är svensk och tiger och hoppas att hon då ska vara förstående om jag har lite folk över vilket inte har hänt ännu.
Min fejd har börjat växa till ett förakt och hat med början för något vecka sedan då hon knackade på för att fråga ut mig om något hamrande. Jag läste melan raderna och fattade att hon försökte anklaga mig för det. Fine, jag är ung och har en sambo medan hon är gammal och ensam och kanske lite avundsjuk. Men igår var fan det värsta hittills.
Runt tiotiden på kvällen ville jag lyssna på lite musik samtidigt som jag borstade tänderna och gjorde mig iording för sängen. Jag satte på lite musik på dräglig volym, lite högre än TVn. Jag hinner med 3 låtar och det ringer på dörren. Halvnaken som jag var slängde jag på mig en klänning och kikade ut genom "hålet" och vem stog inte där om "Grannen från helvetet". Hon ville att jag skulle sänka ljudet. Om jag inte varit så chockad hade jag nog tagit en fajt men istället gick jag lydigt och slog av musiken helt. Hur jävla förbannad måste man inte vara om man rusar ner för att ringa på dörren efter en kvarts musik? Det var inte ens högt och innnan 22.30. Jag spelade Leadbelly-"Where did you sleep last night" 2 ggr och halvvägs in i Sisters of Mercy-"Knocking on Heavens door" står hon utanför dörren.
Man kan ju tycka att någon som inte är så tyst själv skulle ha överseende med det, men icke. Innan hon flyttade in så hade jga inte fått ett enda klagomål eller haft problem med någon annan granne heller för den delen. Hon som flyttade ut hade bara sex runt kl 22-23 på enstaka måndagskvällar och det är ju trevligt för henne, men kanske ett fall av "too much information". Jag skulle göra vad som helst för att få tillbaka sexgrannen.

Dagens låt:
Leadbelly-"Where Did You Sleep Last Night"

Född den 4 juli

Jag fyller 23 den 4 juli, och det spelar ingen roll att jag bara blir äldre och äldre (jag vet att min åldersnoija är fullkomligt patetisk, många som läser detta är mycket äldre än mig) jag kommer alltid att villja ha många presenter och särbehandling på MIN DAG. Det är som i det där avsnittet av "the Osbournes" då Kelly fyller år och skriker "it's my birthday" varannan minut. Förra året firade jag dagen själv och träffade Olle på kvällen. Det skulle bli en utekväll, men då jag var lite för full efter att ha firat mig själv med ostbågar, vin och en Monty Python DVD åkte vi hem efter två öl/cider för att tömma en flaska vin och kolla på ännu mera Monty Python. Kvällen slutade med att jag skrattade hysterisk till Eddie Izzards stand up. I år ska jag jobba på dagen och jag hatar det. Jag hatar mitt jobb och jag vill inte vara där på MIN DAG.
Men om någon skulle villja fira mig så vet ni nog var jag jobbar. Och för att fira mig krävs det presenter, vilket osökt leder mig in på min önskelista:

*Supernatural säs 2
*Converse kopior från Din Sko (jag har storlek 39, helst både vita och rosa)
*En stor flaska Southern Comfort
*Wayfarer kopior med spegelglas från en butik på Stora Nygatan
*Reese's Cups
*En digitalklocka (jag har svårt att skillja på stora och lilla visaren)
*Gary Numan-"the Pleasure Principle"
*Sparks-"Propaganda" på vinyl
*Rock/Roll örhängen från Urban Outfitters
*Mörkrädd av Andreas Roman
*Frankenstein av Mary Shelley
*Eyoko fatbalm (jordgubb)
*Ett trevligt jobb med trevliga människor som inte läser böcker skriva av Agneta Sjödin eller någon Graafsyster

Dagens låt:
Howlin' Wolf-"How Many More Years?"

I've got good taste

Vi körde en tvåmanna fest igår igen, det slutade inte så lyckat. När vinet var slut gick vi till macken för att köpa cola till romen. Hemma igen drabbades jag av en enorm trötthet. Gick på toaletten och somnade på golvet kl 23.30. Efter en halvtimme kom Olle förbi och frågade om jag inte skulle ha en kudde. kl 1 kom han förbi igen efter att han hört min snarkningar och tyckte att det var dags för mig att lägga mig i sängen. Motvilligt gick jag med på det.
En succé kväll fram tills jag slocknade. Jag hävdade att den mest kompletta skivan (med rakt igenom bra låtar, inte den bästa skivan det är något helt annat) var the Cramps-"A Date With Elvis" och som det popsnöre Olle är försökte han kontra med Broder Daniel-"Forever" trots att "the name is Broder Daniel" är med på den skivan.
Popsnöre......

Dagens låt:
Jack Scott-"Goodbye Baby"

If I were you I'd take a permanent vacation.

Ingen blogg på 2-3 dagar och jag känner mig bortkopplad på ett oangenäm sätt.

Torsdagens popquiz:
Det var riktigt svårt så jag får nöja mig med en 16 plats (runt en 48 % rätt vilket är bra när mna inte svarar på så mycket). Olles syster hade med sig sin nye pojkvän och jag lyckades skälla ut honom för att han gillade Hot Chip men inte kände till OMD. Popquiz lockar fram det bästa och sämsta hos mig. Jag blir arg men social så jag gillar min popquiz personlighet.

Fredag:
Håkan Hellström på Grönan och jag flippade ur, jag kan för allt i världen i se vad som är så bra med honom längre. Jag hade ju en period i min ungdom då jag gillade sådan och jag skäms som en hund över det. Såg en gammal bardomsvän och till in stora glädje såg hon sliten och fet ut. Det finns någon rättvisa i världen. Fick även höra att hon är tillsammans med en nazist och jag är inte förvånad. Thats the Väsby way. Hotellbar sedan KGB i gemytlighet tills jag yttrade mig om att Audrey Hepburn borde arkebuserats för att hon var ett jävla mäha. Åkte hem och hittade en söt katt i backen. Den var så liten och ynklig, det högg i mitt kattmamma hjärta när den pep.

Lördag:
Sov till halv ett, åkte till Myrorna i Ropsten och blev besviken. In till city och köpte en picnic korg och blev förbannad på all "uppståndelse" runt Kungsträdgården. Till Högdalen för att handla mat samt rosa Hello Kitty plåster och hallon/cola isglass från Triumf. Min favorit.
Nu väntar jag på mat.

Dagens låt:
Strawberry Switchblade-"Trees and Flowers"

he put the hurt on me but you could be my remedy

I morgon kräver jag upprättelse för min TP "förlust". Det är popquiz och jag hoppas att många är nere och bevakar Hultsfred, så om det vill sig rätt tar vi oss kanske in på topp 10. Man kan aldrig veta hur det kommer gå eftersom det alltid är olika som gör quizet. Det är precis vad jag behöver nu, ett avbrott från dennna folksjukdom som kallas fotbollsfeber. Jag skriker och hejar endast på mig själv för det är jag värd.

Dagens låt:
the Shirelles-"You Could Be My Remedy"

I've had it up too here

Jag har försökt att undvika det in i det sista: Fotbolls EM.
Jag var tyst när jag såg Svensson packet i sina blågula tröjor matchade med sönderblekt hår och läderartad orange hud skadad av solen på väg in till stan för att sitta på någon sunkig sportbar. Jag suckade och tittade ner i marken. Har man inget snällt att säga är det bättre att inte säga något alls.
Jag gick hem, lagade mat och lyssnade på Shirelles och upptäckte att Raveonettes gjort en cover på the Angels one hit wonder "My Boyfriend's Back". Jag undvek att zappa förbi TV4 och höll mig på VH1 och 6:an med So 80's respektive Simpsons. Slökollade på "Mitt stora feta grekiska bröllop" i en timma tills jag stördes av ett högljutt brölande. Såg att grannarna i backen stog på balkongen i sina blågula tröjor. Jag fick nog och det är bara början. Jag hoppas vi gör en lika stor flopp i fotbolls EM som i Eurovison.
Tack för mig.

this womans work

En aktiv måndagskväll, känns som jag gjorde mer den kvällen än vad jag gör under en vanlig vecka.
Boule och TP.
Att jag inte är så strålande på boule visste jag redan men det gick bättre än väntat. Men mitt nederlag i TP har jag svårt att släppa. Jag fick fel frågor, helt omöjliga frågor, tärningen hatade mig och när jag tagit alla tårtbitar fortsatte jag att gå runt spelplanen istället för "hem".
Det känns tungt.

Nu har jag skickat ett mejl till Pågen där jag klagar på att två av åtta crèmemuffins saknade själva crèmen.
Jag väntar på min ersättning. Om jag nu får någon, jag har ju ätit upp alla. Men de är inte omöjligt, jag minns en snubbe på whoa som fick en massa glasscheckar av GB för att hans Twister saknade pinne.

Dagens låt:
Kate Bush-"Wuthering Heights"

Songza

En fantastisk internet upptäkt: Songza.com. (Tack Ilhabia på whoa)
Cyberjukebox med, vad det verkar som, allt på lager. Det är bara att skriva in typ Strawberry Switchblade så dyker för mig okända låtar upp samt Peel sessions. John Peel var en bra människa rest i peace Olaf.
Men kolla in Songza om du undrar hur en låt går.

Dagens låt:
Strawberry Switchblade-"Sunday Morning"

only dancing

Det var verkligen något utöver det vanliga på Yvonne igår och nu menar jag inte bara själva framträdandet. Det var någon slags elektricitet i luften, spänd förväntan och folk som frågade när dom skulle gå på. Det var glädje, ren glädje och kärlek och nu menar jag inte snubben i wct-jacka som försökte få till det med mig flertalet gånger, trögare människa får man leta efter. Han blev utkastad till slut. Om jag ändå vore ett "riktigt fan" som och inte bara var insatt på "True Love" skivan. Det fanns stunder då jag kände mig som en parasit och sög åt mig andra människors känslor, jag fördrar att kalla mig för kameleont. Jag är så anpassningsbar. Men det var länge sedan som jag känt mig så älskad i en folmassa. Tack till Eskilstuna tjejerna för att jag fick vara med och leka. Detta väger upp alla gånger jag inte sett Strip Music. Allt hade byggts upp till detta.
Att jag sedan var lite för full kan ha påverkat mitt omdömme. Att ta av sig BHn på vägen hem bara för att bådade inte gott inför dagen efter som innehöll jobb. Jag tackar min lyckliga stjärna för att jag fortfarande är ung och återhämtar mig som skumgummi.
Jag lagade en brakmåltid till mig själv bestående av fiskpinnar och stuvad spenat, ett bättre alternativ till bakispizzan.

Dagens låt:
Sonny Burgess-"Red Headed Woman"
(det hade varit lämpligare med en Yvonne låt men jag är mer rock'n'Roll än så, Bitches)

Fett med flyt!

Glöm mitt förra inlägg!
Olle får kompa och jag slipper vara själv. När han ringde blev jag alldeles het och röd om öronen av upphetsning. Ibland ska ma ha flyt:
Som fett i ett avloppsrör när man häller i kaustiksoda löstes klumpen i magen upp.

I will walk alone, so go a head and walk with him.

Ok, om någon som läser detta ska se Yvonne ikväll så får någon gärna ställa sig bredvid mig ett tag så jag inte ser lika patetisk ut. Jag är inte lika fokuserad som Ensamma Mannen som brukade husera på Debaser Slussen. Jag kommer vara blondinen som ser förbannad och illamående ut.
Vad är det för obehaglig klump som växer sig allt större i magen? Ah, det var bara den gamla vanliga paranoian och ångesten.

Dagens låt:
Yvonne-"Just Get Somebody By Your Side"

If Adolf Hitler flew in today, they'd send a limousine anyway

Hela dagen på jobbet präglades av nazisttåget, väntan på att de skulle starta. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte kände mig lite uppspelt. Att veta att dom skulle marschera precis utanför våran personal ingång triggade mitt adrenalin. När klockan blev ett gick både jag och Emma och kollade utanför dörren med jämna mellanrum. Strax innan tre stog dom där och jag tabbade mig rejält. Jag hörde att folk skrek nazisvin så jag hämtade Emma (Emma sprang så upprymd var hon). Utanför dörren stog en radda med poliser och bakom dem en lugn folksamling som såg ut som vilka som helst. Jag sa med relativt hög röst: "var är nazisvinen!?" för att sekunder senare inse att det var folkhopen precis utanför dörren som var nazisvinen. Då stängde jag dörren. Men jag kunde inte låta bli att kika ut senare och då var poliserna borta vilket gjorde mig lite skraj. Att kika ut från kontorsfönstret kändes lite tryggare. Jag blir alltid lika chockad över hur vanliga dem ser ut, man tycker ju att det krävs ganska mycket av en människa att gå i ett tåg som har en viss hotbild hängandes riktad mot sig. Jag förväntar mig alltid att se biffiga karlar med linnen. Och visst en snubbe hade en tatuering i form av Tors hammare men det mest iögonfallande var tjejerna i min ålder iklädda sommarklänningar.
Men jag kom hem i tid så det störde inte ordningen så mycket.
De som kallar sig Motståndsrörelsen är obehagligast, det är dom som syns på bilden tagen förra året.

Dagens låt:
International Noice Conspiracy-"Black Mask"

Holding out for a hero

Nationaldag i morgon och jag jobbar som vanligt, nästan. Jag slutar kl 16 och får dubbelt betalt. Men jag kunde egentligen inte bry mig mindre. En sak som är jävlig är ju nazisvinen som har sin marsch, vilket säkert kommer fucka ur kollektivtrafiken efter som den äger rum vid mitt jobb. Men jag hoppas att dom får stryk, jag hoppas att folk säger ifrån. Det skulle jag göra om jag inte jobbade, jag skulle inte starta ett slagsmål men iaf skrika ut min avsky som Olle gjorde förra året.

I always get chocolate stains on my pants

Jag kom inte längre än till Debasers uteservering igår, alltså inget Bring it on!
Om jag inte fått mina fina klänning igår hade jag nog faktiskt stannat hemma.

Idag tittade vi på studenterna som slängde en massa öl på varandra vid sergelstorg, kände mig smått berusad av alla alkholångor. Gick och lade mig på en kyrkogård i stället. Och på tunnelbanan hem kollade en medelåders man ner i min urringning. Det finns vinnare och förlorare när det blir så här varmt, och jag är det sistnämda.

På tal om förlorare får jag nog gå ensam på Yvonnes återförening nu på lördag. Olle har gjort allt möjligt för att få komma loss men det är tydligen omöjligt. Jag är inget Yvonne fan direkt, det är Olles musik och vi tar inte saker av varandra. Den som är först får behålla det som "sitt band". Men det är något som jag inte vill missa, och att gå ut på konstert själv en gång per år kan vara bra för min sociala fobi. Yvonne är ingen Darren Hayman (som jag offrar allt för) men det känns viktigt på något sätt. Bara jag inte gör en klassiker och fegar ur.

Dagens låt:
Thin Lizzy-"Dancing in the Moonlight"

the hymn for the postal service

För ett tag sedan (snart 1 1/2 vecka) beställde jag lite grejer från forever 21 men det var först i går som jag upptäckte att jag kan följa paketets väg på usps hemsida. "Your item cleared customs at 10:44 AM on June 2, 2008", det känns nästan som om jag är med i Bram Stokers Dracula när hjärntrusten skickar telegram över London och meddelar att dom har förstört si och så många kistor. Det är spännande att leva i informations åldern.
Men nu till mina grejer, jag hinner alltså få det innan midsommar men förmodligen inte i morgon vilket är lite synd. Jag ångrar att jag inte beställde den där bikupeväskan i rotting.

Pollenhelvetet sätter sig i huvudet, det är tungt, tyngre än en bakfylle skalle.

Dagens låt:
the Shirelles-"Soldier Boy"

bring it!

Bring it on! är tillbaka i Vita Baren på Spy Bar. Jag ser framemot att gå Biblioteksgatan till nattbussen och stjäla Svenskan som alltid sitter klämd i dörren på Kaplans, min kamp mot kapitalismen och överheten. Vara snorfull och springa så att benen går av bara för att det är kul längs Kungsträdgården med Olle. Vika upp alla vindruterokare på bilarna som står parkerade längs vägen. Spy vid busshållplatsen när man kommer hem till Bandhagen och köpa en french hotdog på macken. Jag vill inte bli gammal jag vill vara i nedre 20-års åldern för alltid.

hey Ebo!

Vad kan man säge egentligen? Det är hopprep och det är Malcolm McLaren. som Joey Tribbiani säger om Rachels misslyckade trifle (grädde, sockerkaka, vanlijkräm, köttfärs och ärtor): "I like it".

Of all the things I've made

I ett avsnitt av sitcomen "How I Met Your Mother" får Marshall ta sig an rollen som lekledare eftersom han alltid vinner när han är med och spelar. Han tar sig an det med en sådant entusiams att han skapar ett eget spel "Marshgammon".
Jag är inte så kreativ som Marshall men som bekant har jag ett färdigt musikquiz (med formulär och allt) som ligger och väntar på att få testas på andra männsikor än min sambo och igår började jag knåpa med en tipsrunda. Tipsrundor, när de väl förekom, var det bästa med friluftsdagarna i grundskolan. Det var allt för länge sedan jag fick gå en och briljera med min allmänbildning och intellekt så jag tog saken i egna händer. Som skapare har man en garanterad maktställning, fast det gäller ju bara om tipsrundan någonsin blir av. Nu är det sommar så man vet aldrig , det finns kanske några som skulle villja vara med på lekdag som i "Tjorven och Mysak". Midsommarafton tycker jag låter som en helt förträfflig dag för det. Då är det kanske bäst att jag fortsätter med mina frågar, jag har bara 6 st hittills och 10 känns som ett bra nummer.

*Nästa popquiz på Pet Sounds bar är 12 juni om någon törs utmana mig.

Dagens låt:
Young MC-"Bust a Move"