When somebody loves you, its no good unless he loves you all the way

Richard Hell & the Voidoids-"All the Way".
Fan vad jag älskar den låten, och jag bryr mig inte om vem som gjort originalet. Den här versionen är perfekt, den är den ultimata versionen. Det är en sådan låt som man har första dansen till på ett amerikanskt bröllop, ett bröllop mellan smarta musikintresserade personer. Jag skulle välja den om jag nu tänkte ha ett bröllop. Jag har inte tillräckligt starka anledningar för det. Att käka en schysst tårta och komponera en samling schyssta tunes är inte tillräckligt starka skäl. Men jag kan gärna gå på bröllop. det vore kul om Olles Niclas gifte sig med sin Karin. Då kunde jag få klä mig fint, dricka mig full gratis och vara odräglig eftersom jag inte har några förpliktelser till någon. Det är vad jag vill få ut livet: gratis saker och vara fint klädd, så känns det nu.

Att säga att jag aldrig kommer att gifta mig vågar jag inte, men något traditionellt bröllop med släkt och vänner blir det aldrig. Helst skulle man gifta sig i Vegas som dom gör i mina kära sitcoms, eller bara skriva på papper i rådhuset, Allt utan folk. Jag förstår inte vad min familj och släkt har att gör med det.
Alla dessa funderingar har kommit upp för att jag läser "Kärlek är ett blandband...". Tankar om giftermål och döden, och giftermål kändes lite trevligare att skriva om än döden
Och fan vad "All the Way" är bra!

Dagens låt:
Richard Hell & Voidoids-"All the Way"