Like a virgin

Idag fick jag min efterlängtade Glasvegas tygkasse och imorgon åker till Norrköping för att delvis hälsa på min bror som fyllt år och delvis för att utforska staden/byn.
Åka tåg hör hösten till, se det orangerödgula landskapet svischa förbi fönstret värmer mig ända in i själen speciellt när jag vet att resan är över på mindre en 2 timmar.

Resten av semsterveckan ska jag köpa ett par svarta seglarbyxor och äta en kebab för första gången. Word on the street är att Palmyra i Årsta har dom bästa, det kan tyckas lite långt att åka för en kebab men man vill ju att ens första gång ska vara perfekt.

Dagens låt:
Darren Hayman-"Out of My League"

i en sekund så kom jag ihåg hur det var att vara vaken

I går gick jag ut hårt och firade min ledighet.
Först supportade vi lite på medis men vi suktade efter något mer och dessutom var vår support överflödig. Vi spelade ett säkert kort och gick till slussen istället och det var ett rent genidrag. Jag dansade konstant. Det är något speciellt med det stället, det är varmt, inbjudande och skänker in viss trygghet. Jag kände på mig attd et skulle bli bara när man möts av "love is the Drug" i högtalarna. Men aldrig kunde jag tro att jag skulle få tokdansa till the Normal-"Warm Leatherette". Med frysposer, igen, och så råkade jag hälla halva mitt vattenglas över mig själv i ren extas. Det var en hitkavalkad utan publikfrieri, Slits, Ramones, Yazoo, the Rapture och ingen "young folks" eller the Smiths i sikte. Vi skakade hand med DJn och jag gav dom en lapp med tack och ett hjärta på i läppstift. Men efter timmar av dans och ett knytnävslag på munnen av Olle tyckte jag att det var dags att gå hem, fast jag egentligen inte ville. Sjöblöt av både svett, vin, öl och vodka, med ömmande fötter, lackkängor är tydligen inte så dansanpassade, och med ett stort leende på läpparna kickstartade jag min semester

Min granne som jag inte kommer så väl överens med hade låst sig ute, det blev jag varse om när jag hörde dunsar på fönstret. Hon stod där nere kl 4 på morgonen och kastade jordklumpar i hopp om att bli insläppt. Hon skämdes och var mycket tacksam, jag hoppas att hon minns detta nästa gång hon känner sig på ett bitchigt humör. Hon står verkligen i tacksamhetsskuld till oss nu.

Dagens låt:
the Normal-"Warm Leatherette"

It would be so nice

Jag är ledig på söndag, vilket innebär att jag har exakt 13 timmar kvar på jobbet innan semestern kickar igång.

The Empire strikes back

Som vanligt när man är ute med Olle slutar det alltid med glaskross. I det här fallet på Imperiet som bjöd på lite träning inför popquiz och J&D i finfina glas (som Olle som sagt pajade).
En trevlig kväll, lite små berusad kl 18, det är sant som dom säger att man inte ska dricka på fastande mage. 2 oskyldiga eftermiddags cocktails i hemmet, som belöning för mitt fantastiska bullbak, kändes mer som en hel flaska vin. Vi gjorde inte mer än rätt i att äta lökringar, Buffalo wings och schyssta burgare på Houston Smokehouse.

Höjdpunkten var kvinnan som kom in på Imperiet i ryggsäck och full skogsmulle mundering för att köpa ett glas champange, man kan skapa vardagsglamour när/var/hur man vill.

Dagens låt:
Depeche Mode-"Lillian"

worth the wait.

Den är tillbaka! Och den precis så god som jag minns den.

Hey good looking, what you've been cookin'?

Gissa vad...


___________________________________________________________

Bullar!



Dagens låt:
Ohio Express-"Yummy, Yummy, Yummy"

where hipsters roll like children.

Jag saknar London nästan så att det gör lite ont.

there's a star on the horizon

Sista arbetsveckan innan semestern är nu påbörjad, dessvärre jobbar jag i helgen och hittills har ingen varit intresserad av att ta mitt söndagspass. Så nu har jag ett par timmars arbetsdag på tisdag (8-12 inventering) och efter det är det bara 4 dagar kvar sedan är jag ledig i 2 veckor. Det känns välbehövligt speciellt med tanke på att jag förmodligen fick någon mild form av panik ångest igår (tryck över bröstet, andningssvårigheter och smärre skakningar). Och vad är inte det bästa botemedlet mot det om inte 2 veckors alkohol intag och förmodligen en tur i en labyrint, på Olles begäran.

Om jag ändå kunde få bort söndagen på något sätt...

Dagens låt:
the Go Go's-Vacation

I've seen it before, and I've done it before

Jag följer upp tidigare inlägg om höstmodet.
Jag förtjänar ett rejält kok stryk om jag köper något med spets, det är en allt för stor trend som man ser på varannan tjej. Dessutom kan jag inte se en spetstopp utan att tänka på hårdrockartjejer, långa rockar med onödigt många spännen och pentagram. Men den här spetstrenden kan bjuda på en hel del roliga situationer (nu menar jag förstås ur hån-synpunkt). Låt mig berätta om en händelse som fick mig att le i min ensamhet. Jag gick några ärenden på Åhléns city och fick se en av dessa tjejer som hakat på spetstrenden. Hon hade en svart variant med endast en BH under. Hon hade egentligen inte balls nog att visa sina underkläder därför gick hon och höll i ett stort block framför sig. Det är ett typexempel på ett modeoffer. Någon som köper ett plagg för att det är i ropet och för att man ska ha det inte för att man trivs i det och tycker att det är snyggt. Att jag sedan inte tycker att man bör visa sina underkläder kl 13 på en söndag, det är mer passande på en mörk nattklubb, kan vi gå in på en annan gång.

(Eftersom jag ändå gör någon form av modeblogg idag kan jag lika gärna bjuda på min nya frisyr, det var dock lite svårt att fånga den på bild)

Dagens låt:
Softcell-"Entertain Me"

Back in black

I mitt segerrus över en bra klippning utan en massa velande glömde jag helt bort Vice skiten.
Så nu sitter jag här med en schysst asymetrisk klippning (kort på ena sidan långt på andra) som skulle få Phil Oakey att gråta blod. Det är som en hockeyfrilla fast på sidan. Business on the left party on the right.
Denna höst kommer att gå i synth och industrins tecken, det ska vara svart, svart i själen som Glasvegas och för att runda av det hela, ett par svarta lackkängor.
Stilförebilder: Blixa Bargeld, James Allen och Phil Oakey.

En jävla massa dravel som kan sammanfatts med att jag är nöjd över min klippning och kommer att vara svartklädd i höst som jag mer eller mindre är varje årstid. Hösten är utan tvekan den bästa årstiden.

you remind me of something

Sist av alla ser jag just nu "True Blood". Jag hade väl inga större förväntningar men som vampyrälskare blir jag förstås besviken. Hittills är det för stereotypt. Den smutsiga södern är ju alltid ett bra ställe att börja på men jag föredrar vampyrerna som figurerade i andra säsongens Supernatural.

Höjdpunkt i "True BLood" so far:
Slim Harpo-"Strange Love"

the great escape

Ok, för att kunna gå och se S.C.U.M. måste jag alltså först gå till en affär och be om ett par gratis biljetter. Fine tänkte jag först, jag ska ju ändå (förhoppningsvis) gå och klippa mig i morgon så då kan jag ju ändå passa på. Allt eftersom dagen gick kände jag mig tyngre, det var något som rörde sig inom mig. Det kändes oroväckande bekant, jo det var nervositet blandad med självhat. Nervositet över att gå in i en butik som jag aldrig varit inne i och självhat över nervositeten över att inte kunna gå in i en butik.
Att klippa sig och göra något sådant på en och samma dag är en allt för stor psykisk påfrestning för mig. Jag måste göra det just därför, jag ska korsa linjen för min komfort zon, jag ska gå så långt att linjen blir som en prick för mig.
Men å andra sidan så har jag inte bestämt mig för vilken frisyr jag ska ha eller om jag ens vill vistas i samma rum som Vice folk. Det är ju trots allt Falling and Laughing samma kväll.
Jag är kung på att hitta på undanflykter.

Dagens låt-
S.C.U.M.-"Wild in Blue"

no cavallerie can save me now..

Eftersom jag ska försöka vara tyst om Glasvegas ett tag (4 av "Little Marky" Markus Larsson) ska jag nu ägna mig åt HP Lovecraft.
Just nu läser jag"Skuggan över Insmouth" och mina tankar kan inte låta bli att dra iväg mot Ajvides "Människohamn". Han måste ha läst den boken, det finns för många likheter. Hur bra jag än tycket att "Människohamn" var blev jag ändå besviken på slutet så jag sätter mina förhoppningar till Lovecraft. "Fallet Charles Dexter Ward" står näst på tur och jag känner på mig att "Necronomicon" ligger i dess kölvatten. Det finns ingen annan väg att gå än att köpa mig en cape (dock inte en rock'n'roll sådan) och en instruktion till rollspelet "Cult of Cthulhu". Må gudarna vara med mig....

SCUM som jag skrev om igår ska faktisk spela i Stockholm på lördag.
Fördel: Jag är ledig
Nackdel. Det äger rum på Vice festen. Jag hatar Vice och dessutom vet jag inte var det kommer att go down.

Dagens låt:
Glasvegas-"Polmont On My Mind"

you make me happy when skys are grey.

Jag känner på mig att jag börjar bli lite tjatig nu men; Glasvegas fy fan vad bra. Läste recensionen i NME nyss 9/10 och där står allt jag tänkt men inte kunnat uttrycka (verbalt handikappad). Jag saknar dock en referens. Inte sedan Bright Eyes-"the Calendera Hung Itself" har e simpel barnvisa som "You are my Sunshine" uttryckt så mycket smärta och ångest.
Det är bra, så bra, enastående....

Jag ska (försöka) vara tyst ett tag nu..

Blev intresserad av ett nytt band, SCUM det var kärlek vid första ögonkast. Svart, stvart och svart med bra hår och solglasögon. Jag har inte lyssnat på det ännu med rädsla för at det ska låta katastrofalt dåligt. Jag hoppas på storverk eftersom the Birthday Party nämns som referens

Dagens låt:
the Birthday Party-"Sonny's Burning"

people aint no good.

Ok gårdagens "Supernatural" skrämde fan skiten ur mig. Jag var som en amerikan på bio och pratade med TVn "åh nej gå inte in där". Jag fick zappa bort ibland till återhålsamma Sherlock Holmes och till slut hade jag inget annat val än tända lampan. Det gjorde mig glad, att dom fortfarande kan skrämma skiten ur mig trots att det är säsong 3 leverera de lika bra twistar.
Att jag sedan var tvungen att vara vaken en halvtimme extra för att varva ner var väl inte riktigt lika lyckat.
Sammanfattning
Säsong 3 and still going strong.

Dagens låt:
Siouxsie & the Banshees-"Into the Light"

messages

Nu ligger det ju till såhär att jag har funnit en ny kärlek (Glasvegas reds anmärkning), och som bekant vill jag ju helst inte dela med mig. Om jag blir tvungen vill jag bara dela med mig till människor som jag respekterar. Därför blev jag lite illa till mods när Olle berättade att Andres Lokko också blir knäsvag av Glasvegas. Eftersom Olle känner till mitt syndrom hade han undvikit ämnet men det kom på tal här i veckan. När jag därimot får läsa i dagens Nöjesduell i Aftonbladet att Markus Larsson också står på min sida (och visst ser James Allen ut som en ung Joe Strummer fast med bättre hår!) blir det som en kvalitets stämpel. Ett jo, jag har oklanderlig smak utan att från början bli färgad musikjournalisternas åsikter.
Markus Larsson är "keeping it real" och vi gillar honom. Vi har sett honom mogna från en grå stickad tröja i bylinebilden till det han har nu en kavaj. Han har vuxit upp utan att bli tråkig.
Efter hans bevakning av melodifestivalen/ ESC respekterade jag honom ännu mer.
Slutsats: Markus Larsson är bra, jag är bra och Glasvegas är bäst.
Länge leve rock'n'roll capen!
(Varför köper jag inte NME oftare?)

Dagens låt:
Glasvegas-"Polmont on My Mind"

I wanna take you to a gay bar!

Jaha så var det ute, min sambo är tydligen bög. Hur kunde jag missa det under alla dessa år? Ja alltså nu är han ju inte bög men folk på hans jobb tror tydligen det. Det är en sorglig bild av samhället. Bara för att min kära sambo inte gillar fotboll, är mån om sina kläder och inte är på snacket om vilken tjej på jobbet som är tajtast så är han alltså homosexuell. Han ska tydligen vara skum också, och vi vet ju alla att skum och avvikande betende är lika med homosexualitet.
Och jag som brukar håna honom med att han är så normal. Herr studenflaksåkare med studentmössa brukar jag säga med nedlåtande ton eftersom jag vägrade den fula mössan (funkade inte till svart tyllklänning med turkosa rosetter) och istället för fest gick och såg Harry Potter på bio.
Det skrämmer mig, dels folks trångsynthet och dels för att om Olle klassas som skum vad är då jag?
(såg ni vad jag gjorde där? Jag lyckades få det att handla om mig till slut)

Dagens låt:
Don Lennon-"Gay Fun"

I've heard you were busy going in and out of therapy

Under våran trevliga middag (eller snarare en early bird special eftersom vi åt runt fyratiden) på Jimmys Steakhouse kom jag fram till någon viktigt bland allt pre quiz musiksnack. Jag hade aldrig varit direkt kär innan jag träffade Olle, jag var för upptagen med musiken och för mycket utav en narcisisst. Jag föll för Olle för att han fick mig att inte tänka på musik. Om någon kunde tränga bort mina tankar på Martin Gore och Joe Strummer så måste det ha varit någon mycket viktig. Att Olle dessutom var musikälskare gjorde ju inte saken sämre. Hittills har det funkat förträffligt trots att våran gemensamma smak bara kretsar runt ca 4 band. Det första jag sa, eller skrev om man ska vara petnoga, var om han gillade Bright Eyes. Synd att jag inte gör det längre
Vi har samma nojjor och är nästan lika elaka.


Förresten, Strage kunde inte gjort bättre val av förstaplaceringen på youtubelistan. The Crmaps på Napa är den bästa konsert filmen som finns. Jag ska nog kolla på den efter jobbet i morgon.

Dagens låt:
the Cramps-"the Way I Walk"

Magnificent seven

All electro till trots så kom vi på en hedervärd 7:e plats, det var väldigt få gånger jag fick skrika ut min glädje men jag är stolt över att jag tog vad Gene Simmons riktiga namn var.
Jag måste återigen få uttrycka hur fantastiskt det är att vi som inte har något med musik att göra, aldrig varit i ett band, aldrig spelat skivor eller aldrig recenserat något för pengar kvalar in på topp 10. Att jag sedan är hälften så gammal och kvinna måste göra ont hos gubbarna.
Idag hade vi tom scorat skinsoffan uppe i hörnet, en plats som antyder att man är ett lag att räkna med.
Vi var visserligen sämre än förra gången men detta quiz var mycket, mycket svårare och då kan jag inte låta bli att undra hur dumma alla andra som jag spöade var. Det var nämligen många gånger som jag kände mig som ett enda stort frågetecken, men många var tydligen ännu större frågetecken än jag.

Jag vill så gärna vinna en endaste gång, jag vill nog göra det där quizet mer än någon annan. Och jag skulle dessutom göra det bästa och roligaste. Det ska inte vara för svårt för man vill ju faktiskt mest bli underhållen. Jag vill det så gärna att jag får ont i magen.

Dagens låt:
the Clash-"the Magnificent Seven"

do you remember?

En liten påminnelse:
Popquiz i morgon insläpp kl 18 start runt kl 20 på Pet Sounds bar.
Var där eller var en fyrkant.

I'll be at your side to console

Min plan var att låta Olle få ha Glasvegas för sig själv men det gick inte, igår kapitulerade jag totalt. Jag grät och föll ner på knä i vördnadsfull tillbedjan. OK jag överdrev lite där, jag grät lite men det är så bra. Så bra att jag är villig att ta tillbaka min tidigare uttalande om att 2008 peakade i januari. Jag är helt golvad.

















Olle tänker naturligtvis på JMC men jag måste ju vara mer utstuderad än så. Jag vill säga Phil Spectors ljudvägg möter "Motorcycle Emptiness" och Bauhaus. Det allra vackraste som möter den absolut svartaste vardagsrealismen. Det är upplyftande samtidigt som det är otroligt deprimerande. Det här är ett sådant tillfälle då jag känner att orden inte räcker till.
Men vi får inte heller glömma en mycket viktigt aspekt: the looks.
Egentligen en rätt så ordinär skara människor som gör det bästa av situationen. Du kan aldrig gå fel med svart och skinn. Mina tankar vandrar till Velvet Underground, the Clash och BRMC.
Inga invändningar på det.

Jag har aldrig varit så sugen på att åka till Glasgow (i nutid) som nu. Staden som gav oss JMC, Strawberry Switchblade, friterad pizza och Mars, och nu även Glasvegas.
We salute you!

Dagens låt: Glasvegas-"Geraldine"

jag köper det inte.

Det bör finnas ett viss mått av realism i filmer, därför gillar jag inte "Hip Hip Hora". Jag har svårt att se hur Silverbullit passar in på en fjortisfest.

Ikväll är det dags för Supernatural, låt mig utbrista i ett "woho!"

Saturday night, sunday morning

Började hemma med att sjunga med till "Daddy's Gone" och "Total eclipse of the heart". Via en snabb visit på Nada för att avslutas med dans på gamla hederliga Fritz. Gun Clubs "Sex beat" komplett med frysposer värdiga the Hives. Jag råkade ut för min allra första "går du ofta hit". Läxade upp DJn för att han inte hade "Suspected Device". Vi var en danstrio ett tag som slog alla andra på fingrarna och pekade på varandra till Alkbergs "Fyllskalle". Olle lyckades tappa en flaska öl rakt ner på golvet och slog min drink direkt ur min hand i någon slags dans craze över Libertines.
Såg Art Garfunkle (bilden) på Gamla stans station sedan höll jag på att ramla av bänken när jag skulle fota honom.
Jag var stensäker att jag skulle kräkas flera gånger men det blev aldrig så.
För att summera: dans, Art Garfunkle, spyfri och glad. Allt detta utan att jag stal något. Är alla nöjda nu?

Dagens låt:
Gun Club-"Sex Beat"

disease inside

Som bekant är jag inte så frisk som jag önskar att jag vore, vissa vardagssituationer vore så mycket lättare att hantera då.
Ett exempel:
I torsdags var så laddad, jag skulle pröva nya McFeast bacon på fältan. En behövlig fettbomd när jag skulle jobba i över 10 timmar. Jag gjorde min beställning pillade bort tomaterna och blev lite fundersam över att jag inte så någon bacon men tänkte att den kanske låg på botten brödet. Efter ett par tuggor hade jag inte känt smaken av något bacon men det hettade lite i gomen istället. Med halva hamburgaren kvar och en närmre titt på kartongen ser jag att jag fått en McFeast chilli som inte alls var god. För kladdig och saggig. Men eftersom jag är en idiot sa jag inget. Jag åt upp 75% och skämdes.
Det är inte första gången som Fältans McDonalds ställer till det, jag fick ju en rå burgare en gång som jag också åt upp. Jag vågade inte säga något då och jag var lika tyst nu i torsdags.

Dagens låt:
the Cramps-"Caveman"

I'm getting tired, working hard everyday

Att vara chef måste vara underbart så länge man har semesterdagar sparade kan man bara dra iväg utan att behöva be någon om lov. Så är iaf min chef. Hon bokar en resa tar ledigt och 5 dagar innan säger hon till mig att jag måste komma in 8.30 istället för kl 10 och räkna kassan. Att jag har jobbat 10.5 timmar dagen innan verkar inte ha fallit henne in. Om jag kommer in tidigare borde jag få gå tidigare, right? Icke jag ska knega på till kl 18 ändå. Men det värsta är att jag bara godtar det hela för att jag inte har någon ursäkt att inte göra det och dessutom är jag den enda som kan räkna kassan den dagen. Men när jag vill byta bort 3 timmar en dag så måste jag förstås be om lov först.
Men jag sluta kl 16 på torsdagen så jag hinner till popquizet i god tid och jag hinner kanske få i mig lite dricka också. För som 23 åring är man bakfull på jobbet. Precis som chefer gör vad dom vill utan att tänka på andra. Det är stereotyp vecka nu.
Så man kan säga att jag är chef på fredag. Jag ska göra det bästa dagschemat för mig och gå tidigare ändå, för det gör man som chef.

Dagens låt:
the Rumblers-"Boss"

It's been a long time coming

Jag gillar våra Stockholms promenader de får mig att känna att vi kan gå hur långt som helst och aldrig få slut på samtalsämnen. Det är fint och nu ligger hösten runt hörnet vilket innebär fler promenader, ökad livskvalité och att projekt "Snusk Stockholm" kommer glömmas igen. Det är något vi inte har gjort i 2 år, inte fullföljt helhjärtat i alla fall. Som några kanske är bekanta med handlar projekt "Snusk Stockholm" om huvudstadens "seedy underbelly", porrklubbar/butiker rätt och slätt. Att fota alla som ett fint minne av när vi var unga och gick promenader i Stockholm. Hittills har vi bara gjort en liten vända med kameran förbi Kino och min favorit Berlin Video. Igår visade Olle mig en nyligen upptäckt klubb i närheten av Fridhemsplan; Manhattan. Om porrklubbar hade samma humor som frisörsalongen skulle Manhattan vara inriktad på gayscenen.
Jag hoppas innerligen att dom har den sortens humor.


Något annat som jag saknar är att göra något SoBa-aktigt. Vi har haft några trevliga stunder med boule, stöld och exkursioner till Högdalstoppen. Nu när det är höst tycker jag att det skulle vara passande med en spelkväll med poquiz, Stockholmsspelet eller kanske Hässelby varianten på TP.

Dagens låt: the Wave Pictures-"A Change is Gonna Come"