London började som vanligt med ett för dyrt skivköp hos Sister Ray, men det var en chans jag inte kunde missa.
Från en svaghet till en annan.
Olle i solen.
Titta mera fin sol.
Laddning inför Superbowl Sunday, och jag somnade, innan allt började, på olika ställen i hotellrummet.
Utsikten ena dagen.
Utsikten nästa, 10 cm snö i London är tydligen lika med snökaos.
Promenad i "snökaoset" eftersom det var allt som man kunde göra.
Så här mycket snö föll det.
Vuxna män som bygger snögubbar, vuxna män som ger snögubben en cigarr.
Bill Wymans "Sticky Fingers" som hade den godaste burgaren jag hittills ätit och en choklad shake att dö för.
Olle i Holland Park eller är det döden från "Sjunde Inseglet"
Vi kom till Heathrow till slut efter många om och men, det firades med en citron cupcake.
Och till sist: Vad vore London och Heathrow utan Joey Tempest. Ett tag funderade jag på om jag skulle be honom signera svensk hårdrocks avsnittet i min bok, men någon stans måste man dra gränsen även för ironi.Dagens låt:
Gary Numan-"I Die: You Die"
5 kommentarer:
jävligt bra skivköp om inte annat!
http://stentorp.wordpress.com/2009/02/03/montag/
Tycker du ska boosta ditt ego här!
Fredrik:
Är du lite avis?
Smutsen:
Jag älskar att läsa sanna saker om mig själv.
jag hade faktiskt dom 12" i min ägo plus cirka 10 till innan jag sålde hela min vinylsamling á 5000 skivor. men ja, lite avis är jag nog. eller nostalgisk.
fina skivor indeed.
och snön var oväntad.
Skicka en kommentar