London calling

Nu drar det ihop sig. På fredag vid den här tiden är jag i London suckers, med skinnjacka!
Inga direkta planer men jag tar med min min Clash karta och ser om jag kommer iväg någonstans. Jag ska iaf äta på Sticky Fingers (Bill Wymans steakhouse). Och Krispy Kreme Doughnuts.

Dagens låt:
the Lords of the New Church-"Portobello"

rake it in bale it up like hay.

DFB (lilla baren) är överlag mycket bättre än själva dansgolvet rent musikmässigt. Något som blev tydligare än vanligt i går kväll. I DFB kunde man höra Lords of the New Church-"Russian Roulette" medan dasngolvet stånkade vidare med lökiga Blondie-"Heart of Glass". Men det var ju trots allt Ultrachrome som huserade i den lilla baren, Ultrachrome som vann popquizet den kvällen då vi kom 3:a. Dom hade också en klubb som jag aldrig gick på när jag var yngre. Den var nog smashing om man baserar det på i går kväll och det gör jag.
Utöver det kan jag meddela att jag inte vill gå ut på löningslördagar igen, det är för packet som ständigt måste kolla sitt saldo. Att kolla saldot är amatörmässigt. Onsdagen den 22 är den nya lördag den 25.
Jag är inte så rik som jag ger sken av, jag lever bara i ett samboförhållande där båda drar in snäppet under genomsnittet och har inga utgifter över de grundläggande räkningarna. Som bevis på att jag inte har den ekonomiska friheten som man kan tro ska jag äta på Sonjas grek idag för på söndagar kostar alla varmrätter 100 spänn. Ett pris som smakar gott.

Dagens låt:
Warren Smith-"Uranium Rock"

(Cramps cover är inte dålig den heller)

If it still hurts in the morning?

Empati är överskattat, det är den värsta egenskapen man kan bestitta. Att lida och känna smärta för något som egentligen inte har något med en själv att göra är otroligt plågsamt.
Min grannes katt (min granne som jag gillar inte min dödsfiende) är försvunnen sedan i onsdags och jag vet att jag hade kunnat hindrat det. Kasper som katten heter stod utanför porten när jag gick ut i onsdags och jag tänkte släppa in honom men då sade Olle att Kasper förmodligen kommer ha det roligare ute än i trapphuset. Och nu är katten borta. När jag såg lappen om det högg det till i hjärtan, halsen tjocknade och blicken blev simmig. Det är världens sötaste katt som är försvunnen, han är faktiskt sötare än både Elaine och Strage. Det gör så ont. Jag spenderade torsdagskvällen med att stå i fönstret med jämna mellanrum och spana efter honom. Jag har inte ens haft ett längre samtal med min granne men jag känner mig ändå delaktig.
Empati är något som jag skulle må mycket bättre utan.

Dagens låt:
the Skyliners-"Since I Dont Have You"

Pale turns to pink

Detta (från min favorit blogg Cakewrecks) får mig osökt att tänka på en återkommande händelse från min barndom.
Jag hade en billig Mr Potato head, en tjejpotatis som man bara kunde byta skor och hatt på. Jag älskade verkligen den leksaken och det är få saker som är roligare än att ta leksaker från små barn. En sak som är roligare är att ta leksaken och döda den! I mitt fall stal min äldre bror min potatis, med assistans av min mamma, och slängde den i kastrullen. Vilket resulterade i en tårögd panikslagen Caroline. Undrar om min dödsångest och rädsla för att alla i min omgiving ska dö kan ha sin rot där?

Dagens låt:
Ultravox-"White China"

Booby trap

Jag har under senare tid accepterat att jag inte kommer få större bröst, och det är helt Ok då jag föredrar att var en utav killarna. Men nu helt plötsligt har jag införskaffat 2 BH i en kupstorlek större utan att omkretsen ökat. Ergo fettet har samlat sig på rätt ställe. Men nu tycker jag att det räcker så här.
Undrar om jag kan lyckas med att "grow a pair" också när jag ändå är igång.

Fastnade för något som jag läste i "Livet är en fest" idag
"blues är för karlar med hår på bröstet, inte i pannan"
och jag kan inte låta bli att tänka på mitt popsnöre till sambo.

I morgon ska jag baka bullar och äta på mitt nya favorit steakhouse (Ruby)

Dagens låt:
Bob Log III-"Clap Your Tits"

Allt är bara jag, jag, jag

Jag heter Caroline, ett namn jag mer eller mindre föraktat sedan barnsben då jag hade svårt för att säga R. Varje dagis samling var ångestframkallande, pulsen steg allt högre när det närmade sig min tur att säga mitt namn. Inte nog med att det var ett R i, det var ett långt namn så lidandet ville aldrig ta slut. Smeknamnet Carro gillade jag inte heller, det gjorde mig rent förbannad. Min tröst är att ett av mina potentiella namn innan Caroline var Jasmine som är riktigt gräsligt.
Men de verkar inte som om alla har samma aversion mot mitt namn. Caroline har inspirerat till många låtar, på gott och ont.

De låtar som är till mitt namns fördel är:
Lou Reed-"Caroline says II"("Caroline says" också för delen)
Chuck Berry-"His Daughter Caroline"
the Fortunes-"Caroline" (en doo wop låt till min ära, kan det bli bättre)
Beach Boys-"Caroline No"
Aerospace-"the Caroline I Know"
Neil Diamond-"Sweet Caroline"

De som varken stör eller förstör:
Fleetwood Mac-"Caroline"
Volbeat-"Caroline leaving"
Talk Talk-"Does Caroline Know"
Kate Nash-"Caroline's a Victim"
Jefferson Starship-"Caroline"
Concrete Blonde-"Caroline"

De värsta låtarna om mig:
Kaiser Chiefs-"Caroline yes" (om man ska sjunga om mig har man inte stora shorts på scen)
Status Quo-"Caroline" (Vämjeligt och så bredbent det kan bli utan att gå ner i splitt)
den absolut värsta med tillhörande trauma är förståss :
Shaggy-"Carolina"
Det var inte kul att gå i skolan då, höra den sjungas efter en flera gånger om dagen. I lunchkön i kön utanför klassrummet. Och jag har inte ens a på slutet.
Men det kunde varit värre, jag kunde hetat Anna. Ronny och Ragge förstörde nog skolgången för många Annor.

Dagens låt:
the Fortunes-"Caroline"

I can show you what its like

Efter många om och men har jag nog kommit fram till (eller kommit ifrån) att Back in Black inte är det rätta första riffet för mig. Det är helt enkelt för svårt.
Jag ska satsa på det här istället, vad är det typ 3 ackord som går runt? (F G Am)
Alltså bara inlednings riffet resten är galet mycket överkurs.

you are the generation that bought moore shoes

Idag köpte jag skorna som jag dreglat efter i allt för många smärtsamma månader. 1100 var lite magstarkt för någon som mig, men med 25 % rabatt var jag tvungen att slå till. Trots det blev det mitt dyraste sko köp sedan jag var "punkare" och köpte ett par kängor. Ett par kängor som jag fick råd med genom att vara svart städhjälp hos min farmor, ett par kängor som jag knappt använde.
Skor är min svaghet. Skor kan inte göra att du ser fet ut om man inte räknar med ett par för trånga stövlar där benfettet väller över, något som jag inte behöver oroa mig då jag inte gillar stövlar.

Dagens låt:
the Frantics-"Werewolf"

this is the year it all will happen

Det är nu det gäller 2009 måste vara vårat år och det har börjat riktigt bra.
Vi scorade biljetter till Glasvegas. Något som var näst intill omöjligt även för dom med kontakter.
All jävla spelningar och konserter som våren dukat upp för mig.
Först ut är Wave Pictures den 20 februari. "Instant Coffe Baby" växer sig bara starkare för varje lyssning. Igår sa jag tom att den var bättre än Hefner "the Fidelity Wars". 6 mars är det som bekant Glasvegas. 21 mars Sisters of Mercy och om Olle varit ledig hade jag även sett Jay Reatard den 27. Utöver allt detta har TV4 komedi börjat sända "Grounded for life" den bästa sitcomen någonsin i familje miljö.
Inget år har någonsin haft så stark inledning. Nu gäller det bara att essa det där guizet. Jag pluggar hårt just nu genom att läsa "Livet är en fest" svensk pophistoria i radio i bokformat. Efter det hugger jag in på Lennart Perssons "Sånger om sex, Gud och ond bråd död".
Jag ska lära mig lira gura och så ska jag äntligen bli snygg. Det är jag värd efter snart 24 år som smart och rolig (kvalitéer som jag inte är beredd att offra för något så frivolt som snygghet).

Om nu bara min pappa inte dör av leversvikt, fan ta min syster att skrämma upp mig sådär.
Men om han nu vore döende känns det som om han borde villja "lösa up saker" med mig, om det nu kan vara mig till någon tröst.

Dagens låt:
Eric Carmen-"All By Myself"

Match resutlat

Ingen top 2 den här gången men däremot en fyrdelad 12:e plats. Kunde varit 11 om jag fått skriva 96 istället för 95 på gyllene tider låten. Men jag är inte bitter. Vi presterade bra under omständigheterna (svenskt 90-tal gees!) och dela 12 av 39 fullföljande lag är helt ok. Vi tar det nästa gång när Fun Boy Four gör quizet igen.
Jag har ett önskemål: var inte så jävla mesiga kliv ur er bekvämlighets zon och bjud på lite rock'n'roll som har varit pinsamt frånvarande under min quiz "karriär.

mini quiz!

Nämn samplingen!



Ett återkommande quizmonent som ger mig huvudvärk då mina hiphop kunskaper inte sträcker sig längre än till Young MC och Tone Loc. Det är vid det här tillfället som allas blickar vänds mot Olle, den enda i vårt lag som åtminstone doppat tårna i hiphop pölen.

Så nämn samplingen!

don't be square (be here)

I morgon quizar jag vidare. Det påverkar allt i mitt liv. I natt drömde jag att varken Lisa eller Cissi kunde komma (något som faktiskt är en realitet i morgon) istället var jag och Olle i ett lag tillsammans med Niklas som jag gick i grundskolan med. Behöver jag säga att det gick åt helvete. Jag accepterar inte en placering under 10 strecket inte efter bronsplatsen förra gången. Det är nästan så att jag skulle bli gladare över en vinst i poquizet än över en trisslott vinst på 10.000. Quizet är det viktigaste just nu.

Dagens låt:
Adam & the Ants-"Los Rancheros"

U got it

Jag har en biljett till Glasvegas och jag om någon är värd det. Efter flera biljettdebacle och missade konserter var det verkligen min tur. Jag kan skatta mig bland de få som faktiskt fick tag på en biljett och inte behöver köpa från biljett.nu när dom går loss på 2.500:-. Ett riktigt jävla rån.


Nöjd och belåten köpte jag 3 skivor på Sound Pollution som överlag är en mycket roligare skivaffär än Pet Sounds.

Dagens låt:
Glasvegas-"Legs n Show"

(jag svär, do woop är det nya svarta!)

det började som en skakning på nedre däck

Eller med vid min städning igår med Billy Idol-"Sweet Sixteen".
Lukter ska tydligen kunna locka fram många minnen men det är musik som flyttar mig tillbaka i tiden.
Att vakna upp i en bil på en ödslig väg någonstans mellan Norrköping och Jönköping med pappas blandband i bilstereon på väg till Danmark. Och där kom lukten av nytänd cigarett och ljudet av en vinden genom en nervevad bilruta. Att somna om i hopp om att bli väckt till Jönköping för att se Trollet. Jag vet inte hur många somrar som jag spenderat i Gedesby men det är betydligt fler än dom gånger då jag faktiskt sett Trollet.
Med min southern comfort bredvid mig har jag gjort en pappa/bilresan till Danmark spellista så som jag minns det:
Billy Idol-"Sweet Sixteen"
Eric Carmen-"Hungry Eyes"
Fleetwood Mac-"Little Lies"
Bruce Sprinsteen-"the River" (min pappas absoluta favorit låt)
Eric Carmen-"All by Myself"
Cyndi Lauper-"Time After Time"
Hall & Oates-"Maneater"
Fleetwood Mac-"Big Love"

Jag vet inte om låtarna gör min far rättvisa, visst har han en förkärlek för saxofoner (mässings toaletter som han kallar det), men han hade säkert i åtanke att man inte kan smacka på värsta riffet med barn sovandes i bilen. Dagtid spelades the Clash-"Should I Stay or Should I Go" jämse med Bruce Sprinsteen-"Hungry Heart". Jag tror även att 10cc "I'm not inlove" var en frekvent förekommande låt nattetid. När jag hör någon av dessa låter blir jag lite små puttrig och varm inombords, ja det gäller även Hall & Oates. Nostalgi är tjockare/starkare än god smak.

Jag tror att jag överlag har haft en väldigt lyckosam barndom trots skilsmässa och en far som kanske drack mer än rekommenderat på helgerna. In kilat där emellan hade jag Bisse rundor, min pappa utklädd till anka som man skulle kasta bollar på och kurragömma i mörkret.

Let there be rock

Hittills kan jag 3 ackord alltså borde jag, om skrönan stämmer, kunna spela punk nu.
Men då måste jag också kunna byta ackord någorlunda snabbt, något jag inte behärskar ännu.
Fast jag tycker att jag gör snabba framsteg. Tills igår hade jag aldrig hållit i en gitarr (jag räknar inte med musiklektionerna med galningen Mats Golnander). Mitt mål innan årets slut känns ganska realistiskt: jag ska kunna riffet till "back in black". Lägg märke till att det bara gäller att kunna det, det behöver inte låta bra eller vara snyggt jag ska bara kunna det.
Att få gitarren stämd känns sekundärt just nu när jag ändå bara övar på ackord. En sak i taget.
Tills vidare roar jag mig med att skruva på förstärkarens gain ratt som tyvärr bara går till 10, och lyssnar på AC/DC.

Något som jag däremot är otroligt begåvad på så är det att göra håraccessoarer utav fjädrar, Jag slängde ihop en bedårande sak som böjer sig längs huvudets form. Den ser ut som något dom man kan köpa på accessorize och det tog mig bara 30 minuter. Jag borde sälja dom på tradera i alla fall. Som jag nämnt tidigare tar jag gärna emot beställningar här också.

..........................................
Den där grabben som jag hade en duell med igår, jag mötte honom utanför hans port. Han såg fullkomligt skräckslagen ut.

Dagens låt:
AC/DC-"Dirty Deads"

.....

Jag är en gif!

gifninja.com Create custom animated gifs at gifninja.com!

Here is the house

Vad är det för jävla hus jag bor i!?
Varför öppnar ingen när man ringer på dörren?
Jag börjar om från början.
Vi har en väldigt gammal spis som funkar väldigt bra inom vissa områden och inte alls inom andra.
Det som är bra är att ungen blir varm på några sekunder det som är dåligt är att den kan göra så att en propp går. Det var vad som hände nu. Det har hänt förut men då har jag inte varit helt ensam, jag vet alltså inte exakt hur man återställer allt till det normala.
Hur som helst, där stod jag på en stol ensam i mörkret med en ficklampa i munnen och pillade på alla olika reglage utan något som helst resultat och jag kände hur min panik stegrade. Den trådlösa telefonen fungerade förstås inte och min mobil var död. I en kombination av rationellt och irrationellt tänkande började jag plocka ur kylen och frysen och tänkte jag får väl klara mig en natt utan ström så får Olle fixa det när han kommer hem i morgon bitti. Men nu var det ju ett nytt år och jag måste lära mig att hantera olika sociala situationer. Jag slängde på mig mina pyjamasbyxor och ett linne under min morgonrock (jag hade precis duschat), tog ett djupt andetag och ringde på hos grannen. Som inte öppnade! Och inte nästa heller! Jag skulle hellre spenderat en natt på grottnivå än ringt på hos min dödsfiende. Det fick mig att återvända in till proppskåpet. Tacka fan för det! Jordfelsbrytaren som inte velat rubba på sig lossnade till slut.
Nu har jag el och jag är skitförbannad. Vad har jag för hemska grannar som inte vill hjälpa mig. Jag svär på att dom kikade i nyckelhålet såg mig med blött hår och tyckte att jag såg konstig ut. Tänk om jag behövde hjälp med något allvarligt. Jag hade öppnat dörren. Jag öppnar till och med när jag ser fittgrannen utanför.
Skäms gör jag också. Det krävdes mycket av mig att ens gå ut i trapphuset så som jag såg ut och så pissar dom på mig. Men om det är så vi gör här tänker jag inte vara sämre (eller bättre).
Inte ens om någon står blodig utanför tänker jag öppna min dörr.

laserpointer boogie

Jag bor i en gavelägenhet och det innebär att jag har ett extra fönster. Det var en lyx fram tills det ett 6 vånings hus smälldes upp några meter bort. Nu har jag fri insyn till folk och folk har fri insyn till mig vilket leder mig till en incident som inträffade idag.
Jag satt i godan ro och tittade på någon skitvideo som gick på MTV2 när jag såg en röd prick dansa över vardagsrumsgolvet. Min första tanke var att någon galning med lasersikte tänkte skjuta mig, min andra mer rationella tanke var att några ungjävlar i huset mitt emot fått en laser pekare. Något som var "the rage" när jag gick i 6:an och som jag trodde att man nu för tiden mest använde till att retas med katter. Hur som helst blev jag förbannat och visade fingret i fönstret och det var bara upptakten. Om ungjävlarna hade vetat vem som bodde i den här lägenheten hade dom nog siktat på grannen. Man jävlas inte med mig som dessutom fick en kikare i julklapp.
Jag greppade min kikare stationerade mig i fönstret och skrek profaniteter och "bring it" samtidigt som jag gestikulerade lika vilt med armarna som en sicilianare. Så fort jag tog bort kikaren från ögonen dök pricken upp och försvann när jag lyfte upp den igen. Men jag var snabbare, jag såg från vilket fönster och jag var orubblig, jag väntade ut dem lika tålmodigt som en Navy Seal. Jag bara väntade på att dom skulle begå ett misstag. Under tiden funderade jag på att skriva en hotfull lapp och sätta upp i deras hos där jag skulle nämna att jag utöver en kikare även fick en ny vass kniv i julklapp. Men vad såg jag då i det upplysta fönstret bredvid, var det inte något som rörde sig. Jo visst var det någon där. En brunhårig pojke och en blond pojke i ca 10-års åldern som försökte gömma sig bakom gardinerna. När jag såg dem skrek jag och pekade på dem, lutade huvudet bakåt och släppte lös ett hånfult och triumferande skratt. Jag vann. Det var över såg jag drog ner persiennerna mycket belåtet och drack min kopp kaffe. Det var 30 roliga andrenalinfyllda minuter.

När jag ändå hade persiennera nere kunde jag lika gärna städa hämningslöst. Städa med dansbreaks till Billy Idol, den bästa städmusik.

.............................

Gitarren har kommit nu, någon får hemskt gärna komma och stämma den åt mig. Jag har försökt men det blev bara värre. Som tack kan jag bjuda på mina utsökta citronmuffins och Maxwell House.

.............................

Jag är ledig 5 dagar nu!

Dagens låt:
the Go Go's-"Vacation"

Who needs guitars anyway?

Idag har det gått 7 år, 7 jävligt lätta år. Men det är så otroligt tråkigt att skriva om. Jag hade tom glömt bort att det var idag.
Så...

Gitarren är här!!!!
Snart i alla fall. Avin har kommit men det var tydligen problem med budbilarna så jag räknar med att ha den senast på onsdag, eller torsdag.
Då jävlar ska det bli åka av. Även om jag var pinsamt dålig på Guitar Hero (skyller på alkoholen) tror jag att jag ska kunna sätta några ackord.

Nu måste jag köpa ett gitarrställ, en snygg strap, plektrum, schyssta stickers och en stiff upper lip.

Dagens låt:
the Human League-"Empire State Human"

Lean on me

Det är krig i Gaza men som egocentrisk blondin i ett I-land har jag andra saker att tänka på. Det är inte fint men det är sant.
Tex:
Ska jag ställa min Billy Idol skiva under B eller I?
Onyx och Biohazard gör låten "Slam" tillsammans, bra att veta inför kommande quiz.
Min stundande Londonresa och vem som ska passa katterna.
När ska jag få ner "Empire State Human"?
När kan jag börja använda min skinnjacka igen?
Ska jag klippa håret kort?
Ska jag köpa rosa handukar?

Efter julmiddagen som jag höll i har jag tjänat in tillräckligt med "vuxen poäng" för ett halvår, minst. Lägg till alla tankar som jag ägnat åt räntan på bolånet och amortering så har jag tjänat in 2 månader till med dames, booze, chains & boots.

Dagens låt:
Frankie Lymon & the Teenagers-"Paper Castles"

grannar

Segern är inte våran, ännu.
Men likförbannat arbetar vi på ett Quiz som ska kännas som en käftsmäll och en varm kram på en och samma gång.
Det är mitt försvar till den här låten:



Men det finns nog ingen giltig försvarbar förklaring till att jag sjunger med.

Do you feel lucky, punk?

Summering av mitt nyårsfirande:
Vid tolvslaget proklamerade jag och Olle vårat "nyårslöfte": "Dames Booze, Chains and Boots"
Jag suger på Guitar Hero: Rock band
Min baksmälla bestod av att jag hade Tokio Hotel "Monsoon" på hjärnan hela dagen.
Jag hade nästan föredragit huvudvärk och sprutvomering före det.

Det var en lyckad kväll trots mina musikaliska brister.

De närmsta dagarna är det jag som är chef på jobbet och jag vet inte om jag gillar det. Min arbetsmoral är det väl lite si sådär med. Tex så brukar jag försöka gå på toaletten när jag inte har rast, jag gillar känslan av att få betalt för att kissa. Men jag gillar att vara hård. Dirty Harry är min förebild på jobbet. "Go ahead, make my day" Om det nu är vad Clintan säger. För att vara helt ärligt har jag inte sett mer av Dirty Harry än reklam trailers. Men jag tycker att jag har fångat essensen.

Dagens låt:
the Cramps-"I'm Customized"