sounds like...

Idag har jag lyckats komma över ett par tajta svarta stretchjeans med hög midja. Inte så där bisarrt höga att det blir skrattretande. Lite mer som Phil Lynott (ack Phil...) fast inte utsvängda. Som jag sade till Olle när jag fått dem på mig, utan större ansträngning dessutom, nu är jag redo för att jaga demoner.
Det är faktiskt inte särskilt bekvämt eller snyggt för delen med låga jeans. Inte på mig i alla fall. Jag tycker mina ben ser kortare ut då. Trots mina lagom 173 cm känner jag ibland att jag skulle kunna vara längre. Inte så att jag slänger på mig ett par höga klackar man blir ju inte längre för det. Men jag skulle nog trivas ganska bra med att vara 180.
Jeansen får jag visserligen först på torsdag eller fredag eftersom de var för långa, men sedan är min höst räddad även om jag inte har några cowboyboots. Eftersom jag inte har någon bild på jeansen illustrerar jag med en låtlista.