Jag blir alltid så arg av dricks. Att man ska ge det utan att ha fått någon service utöver det som står i serverings personalens arbetsbeskrivning. Därför blev jag så glad när jag läste insändarna i förra På Stan bara det att en insändare var bra är en karamell man kan suga på ett tag. åter till saken, skribenten nämnde hur fel det är att ge dricks för sedan 1985 är dricksen redan inbakad i priset. Så ni som dricksar är bakom flötet och dricksar på dricks. Det var sista spiken i kistan. Jag ska ALDRIG mer ge någon dricks för jag lever inte på medeltiden (men om någon vill dricksa mig i mitt arbete är jag mer flexibel i frågan).
Sedan blir jag alltid arg på svartklubbar och orsaken till deras existens (medelklassen vill gotta sig i det pittoreska som arbetarklassen lever i som i "Common People" och knarka, röka och knulla runt). Och mycket riktigt blev mina teorier bekräftade i ovannämnda På Stan. Jag läste ett par spalter och där kom det. Knark. Jag bläddrade förbi och kände hur hela mitt ansikte förvreds till något fult.
Det var pga av mitt hat gentemot svartklubbar som gjorde att jag faktiskt inte såg Pascal nu senast. Jag missade Sveriges bästa band. Men jag höll fast vid mina principer. Jag tänker inte betala hutlösa priser för 33 cl burköl som någon lallare köpt på någon Finladsresa och dessutom är rökförbudet det bästa som hänt svenskt uteliv. Jag är värd något bättre och det är Pascal också.
Dagens låt:
Mims-"This is Why I'm Hot"
En tillräckligt stor massa
-
De senaste dagarna har mina känslor varit överallt, inuti och utanpå
kroppen. Kraften i systerskapet som sköljt över mig och andra kvinnor genom
#metoo har...
7 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar