I si sådär var tredje nummer av Sonic finns det något för mig att läsa. Senast var Sparks reportaget, och nu är det Depeche Mode. Jag vet att jag kommer bli besviken på skivan, bara omslaget till den är nedslående. Men man kan inte riktigt släppa sin första stora förälskelse. Och jag har sådan fin distans att jag inte sväljer allt med hull och hår som många andra "fans". Jag gillar Depeche Mode trots deras brister, precis som jag gillar Olle även fast han har brister. Det är att ha ett sunt förhållande till musik.
Med det sagt så kommer jag med all säkerhet köpa "the Sounds of the Universe" och det finns biljetter kvar och jag inte är ute i Eurpa åker jag till Arvika när dem spelar i sommar (på min födelsedag!). Och jag vet att jag kommer stå med händerna utsträckta i extas och skrika "reach out and touch faith" när tillfället ges. Jag är så billig, men jag har distans.
2 kommentarer:
Distans? Yeah right :-)
Joho, i den mån att jag vet att jag är lurad.
Skicka en kommentar