söndag 14 februari 2010

even a man who's heart is pure

Jag vill gå och se Wolfman, även om den kanske är en kliché. Men jag är en kliché och blir helt knäsvag av 1800-talets england. Jag uppskattar till och med Van Helsing.
Men den största anledningen och förmodligen den mest relevanta är the Frantics låt "Werewolf".

Inga kommentarer: