Für Immer

Jag tänkte göra en grymt bra spellista på spotify. En sådandär spellista som är så bra att jag skulle vilja ragga upp mig själv på en bar. En spellista fylld med den allra bästa popmusiken (gärna med en synth i framträdande position) från 80-talet. Storslaget och elektroniskt strömlinje format på samma gång. Hjärta och smärta. Ett soundtrack till en försvunnen John Hughes film. Mitt klara utgångsläge var två låtar: the Assembly-"Never Never" och When in Rome-"the Promise".
Det var också där det peakade. Jag vet inte hur dystopiska "Underpass" passar in där, och inte heller Gene Loves Jezebel som är någon slags tuggummi goth. "B for better luck next time"

Jag kommer nog inte ragga upp mig själv men vi två kan nog ta ett glas, eller två, bourbon ihop under 57 minuter grym musik.

WASP

När jag kom hem idag möttes jag av två katter som stirrade på något som kröp på badrumsväggen. En geting var det, eller någon slags släkting till geting. Så här års. Fick lite panik men slängde ut fanskapet på balkongen. Och nu undrar jag om det finns fler som ligger och sover i vårlägenhet. I somras fanns det någon form utav getingbo i väggventilen som går från husväggen in i skafferiet. Den går inte att öppna men jag är ändå orolig över att en morgon öppna skafferiet för att ut havregryn och istället mötas av en geting-vägg.

Dagens låt:
W.A.S.P.-"Animal (Fuck Like a Beast)"

rude boys

Borde översätta och skriva ut till jobbet.

they just seem a little weird

När jag inte jobbar har jag faktiskt en fritid, en sparsam sådan men ändå en fritid.
Under det senaste tillfället har jag hunnit vara i Rågsved där jag såg på film och lekte med en kattunge. Kikat förbi Nostalgipalatset och äntligen hittat "Is Nothing Sacred" av Lords of the New Church. Upptäkt Bagel Street och tryckt i mig en Luisiana bagel med kyckling, cream cheese, bacon och bbq sås. Som jag saknat ett ställe där man kan få tag på schyssta bagels, och inte torra och tragiska som på Waynes. Nu vet jag var jag kommer spendera mina bakisdagar.
Och sedan när min ledighet gick mot sitt slut lyckades jag dra på mig ett halsont från helvetet. Men jag fick ju en bagel.
Snart skaffar jag en ny mobil. Annars bränner jag bara pengarna på sprit och kvinnor.

Dagens låt:
Cheap Trick-"Surrender"

...

Och min mobil har gått sönder. Kameran funkar inte och vad ska jag då med den till? Jag har ju ingen att ringa. Och jag har tydligen kastat kvittot.

Enuff 'Z' Nuff

Idag gick jag upp 5.30 och åt frukost med rådjuren. Jag blev ändå sen till jobbet. Men nu går fina linje 19 igen och imorgon är jag ledig. Sweet..

And we just all wanted to die.

Vad ska man säga. Av Alla dagar att börja tidigt så gjorde jag det idag. 7.45 började jag min resa från Bandhagen, jag var framme vid Karlaplan 10.10.
Erstättningsbussar my ass!
En fultaxi resa senare och nu är jag hemma. Börjar 8 i morgon.
Av alla dagar att börja tidigare än vanligt så är det idag och imorgon.
Jag grät vid Gullmarsplan.


Och min pappa har skaffat facebook.

Sing it back

Planen var egentligen at gå ut och roa sig igår men med den då rådande väder situationen kändes det inte särskilt aktuellt. Istället bestämde vi oss för att köra schlager kväll hela vägen. Vi gick ut hårt med fajitas, rosa bubbel och kläder med lite razzle dazzle. Det gick till och med så långt att vi röstade på Crucified Barbara 6 gånger. Sedan fick vi spontanbesök av "grannen" från High Valley. Sista chansen för sådan spontanitet eftersom han flyttar till Trånkan i mars.
Att stanna hemma har aldrig tidigare varit ett så bra beslut.

Dagens låt:
Human League-"Human"

stick it to the man

Våren 06.
Bakis som bara fan. Olle lovade bäckar. Jag hade min pinne. Best day like ever

Only in your Wilders dreams

Man skulle varit på Royal Albert Hall.

And you get what you deserve

Räkningar är betalda så det som är kvar är "fun money".
Och därför har jag beställt ett par skor, som inte är sneakers eller ballerina. Dem har klack och jag kommer inte kunna gå i dem. Det blir alltså ett par "sitta ner och var fin" skor. Leverans vecka 13 och då ska fan snön vara borta och då ska jag ta mig en drink (straweberries gone wild kanske?)

I ran.

Om jag får den här tröjan kan jag äntligen börja träna med stil.
Dagens låt:
A Flock of Seagulls-"I Ran"

Bon Jovi rocks! On occasion..

Jag vill ha en svart Impala och sjunga med i Bon Jovi låtar. Som det är nu får jag bara sjunga med i Bon Jovi låtar när jag städar eller står vid spisen. Och Olle får vara min back-up singer de gånger han är med på noterna.

yo I'll tell you what I want, what I really really want...

Jag var ung när Buffalo skor och Savann byxor var the bees knees. Jag hade aldrig något av det, just då drog jag mer åt punkare med kängor, sheriffstjärna och handbojor i byxhällorna. Några år innan däremot hade jag något som påminde om Buffalo skor. Vita platå-sneakers i stil med Baby Spice. De var jätte tunga eftersom hela tjocka sulan var gummi rätt igenom, och delvis därför använde jag dem bara några gånger. Hade väl heller inte riktigt stake nog att sticka ut så mycket. Jag var nog redan då runt 165 cm och 8-10 cm till var lite för mycket. Jag önskar att jag aldrig gjort mig av med dem skorna. Man vet ju aldrig om man skulle bli bjuden på en maskerad (snart 25 år och ingen riktig maskerad, att jag inte tappat hoppet).
Spice Girls var nog ändå bland det bästa från 90-talet, i alla fall bättre än Oasis.

trick or treat

Om någon undrar vad som låg i grunden till the Cramps-"Garbage Man" hittade jag det av en ren slump idag. Ken Williams-"Trash Can". Som när man för säsongens första gång tar på sig vårjackan och hittar en tjuga i fickan.

Idag har jag uppvaktat Olle och gjort en schysst frukost sedan bjuder jag honom på "Wolfman". En semi egoistiskt god gärning.

even a man who's heart is pure

Jag vill gå och se Wolfman, även om den kanske är en kliché. Men jag är en kliché och blir helt knäsvag av 1800-talets england. Jag uppskattar till och med Van Helsing.
Men den största anledningen och förmodligen den mest relevanta är the Frantics låt "Werewolf".

CC

Till mig från Olle, och allt jag gjort är att städa lägenheten.

heat of the moment.

Delad fjärde plats igår! (Plats 4 av 41 lag, sug på den!)
Det visade sig vara helt OK att bara ha lyssnat på Bon Jovi, som faktiskt dök upp på ett hörn. Och Asia som jag lärt mig av världens bästa serie Supernatural.
Vi ägde vissa delar och vissa saker lämnades helt tomma. Som 80-tals delen till min och Cissis stora förvåning och förtret. Jag som brukar proklamera att jag inte lyssnar på något släppt efter 1985 satt och skämdes.
Men det är inget att älta över. SoBa ligger stadigt på topp 5, där vi hör hemma. I alla fal till nästa gång då det blir gubbe och 60-tal enligt mina beräkningar.

Ses nästa månad och om vi tar hem vinsten har jag faktiskt redan gjort en färdig del. Det skadar aldrig att ha god framförhållning.

Oh yeah!

det där nya som skulle vara så bra

Tänkte att jag skulle undersöka det där som journalisterna går upp i brygga över.

Midlake= Jethro Tull utan ett grymt riff, alltså ännu sämre än Jethro Tull.
the XX= Sömn piller, orkade inte lyssna på en hel låt utan klickade mig igenom skivan på två röda.
JJ= Om man går in på ett lyxigt hotell kan man vara så säker på att någon där har "inrett med ljud" sådär snyggt att man inte märker att det är där.

Allt detta är ju inget som man direkt kan hata. Inget av det framkallar något som ens kan liknas vid en känsla hos mig. Jo, förvirring i så fall. Hur kan folk bi lyriska över något som jag absolut inte fattar. Som matematiska ekvationer. Jag fattar bara inte.

Jag lyssnar faktiskt hellre på Ratt som i alla fall lyckats göra en bra låt.

dust in the wind

Idag var jag på min andra begravning. Min extra farmor. Och konstigt nog grät jag mer nu än när min biologiska farmor dog. Innan hade jag stålsatt mig och taggat mig själv till att gråta. Jag är Rocky för fan! Men det sket sig så fort jag hörde kyrkklockorna. Vad hade jag egentligen väntat mig? Jag har blivit så blödig på sista tiden, med gråtandet framför Pokemón som lågvatten märke.
Fast eftersom jag gråter så ofta har jag lärt mig att gråta snyggt. Ingen mascara som rinner. Det enda som förstör helheten är att det är fullkomligt omöjligt att gråta utan att näsan snorar utav bara helvete.
Nu har jag ingen extra farmor som stickar halsdukar till mig. Men jag fick i alla fall ha det ett par år.

Dagens låt:
Sparks-"Never Turn Your Back on Mother Earth"

who does no. 2 work for!?

På torsdag säger jag med all säkerhet farväl till silverplatsen. Som jag njutit, men underbart är kort och på torsdag blir jag glad över en 7:e plats.
Det var obegripligt härligt förra gången att slå alla gamla rävar och rutinerade journalister. Jag skulle nästan vilja jämföra det med "Miraklet på is", även om vi inte vann eller spelade hockey.
Jag har inte lärt mig något nytt sedan förra gången, jag har bara coastat och lyssnat på Nitzer Ebb, Bon Jovi och Areosmith.
Men jag ska ändå quiza järnet på torsdag. Vi har vår heder att försvara.

Dagens låt:
Beastie Boys-"Hey Ladies"

I've got all the symptoms

Det slogs fast igår kväll. Pascal är faktisk sveriges bästa band. Både live och på skiva. Det envisa ringandet i örat har varit värt det. Och det var väl inte så smart att ha en jättering som slog fingrarna bredvid när jag applåderade. Pek, lång och ringfinger är röda och svullna längst ner.
Bästa spelningen och upplevelse sedan Pink Grease på debaser 2004.

Pascal är fortfarande bäst och Strand är fortfarande ett jävla skitställe.

Dagens låt:
Bon Jovi-"Bad Medicine"

The devils in to details

Jag hade först två feta guldkedjor, men någonstans måste jag säga nej och inse att jag inte är Mr T.

break your neck

10000 mot 1200 Rocky spöade Olle i buzz. Jag blev svettig och alldeles varm men nog fan råkade Olle ut på rå sop. Now thats what I call a saturday night!
Samoliv ftw!

...

Jag har klippt mig och nu vill jag dö.

from hair to eternity

Imorgon var det dags igen. Jag har skjutit upp det lite väl länge nu. Jag ska klippa håret i morgon och tacka fan för att jag är nervös. Senast grät jag mig igenom en hel eftermiddag och knöt en scarf runt huvudet för att slippa se mig själv. Ok jag klippte mig en gång där i mellan men det var bara för att trimma bort nackhåret. Och det var nog i juni. Senare i augusti/september var håret rätt så läckert. Jag såg mer eller mindre ut som Martin Gore, min stil ikon
Under den tiden har jag, klippt luggen, blivit trimmad lite i nacken av Olle, krullat håret, blekt håret, färgat håret rött, klippt luggen och blekt håret. Nu är det kört, jag kan inte hålla på så här längre.
Jag skakar redan nu och jag är beredd på förnedringen som väntar mig. Men det kan ju inte bli värre än senast.
Dagens låt:
the Lords of the New Church-"Opening Nightmares"

fix up, look sharp...

http://www.depechemode.com/tour/videoblog.html

Det finns väl egentligen inte så mycket att säga om en DM konsert. Den här gången var det ganska mycket från 90-tals katalogen och jag föredrar ju förstås 80-tals katalogen. Men jag är nöjd och Martin Gore var ruggigt snygg i sin "gay Elvis" silver kostym med strass armband. Lite roligare än svarta brallor och väst (sorry D.G men vi har sett det ett par gånger nu). Det var som en uppenbarelse.

Jag vill gå på konsert igen........

only the lonely

Jag porrsurfar ibland. Jag googlar ord som "Mississippi mud pie", "funnel cake" och "Devilsfood cake". Ibland gamblar jag lite och skriver in lösa ord som "cake" och "chocolate".
Efteråt känner jag mig smutsig och rastlös.Tom och ensam.
Och då googlar jag "Maine Coon cat" och "American shorthair".
Jag är ett misslyckat förhållande från att väga 250 kilo och ha 25 katter.