lived the dream.

Det känns ytterst sorgligt att Sveriges bästa musiktidning, Denimzine, går i graven.
DZ var något så sällsynt som en musiktidning som drevs av ren kärlek till musik utan något som helst bekräftelse behov eller hipster drömmar. Allt verkade vara det bästa sedan skivat bröd, det var som om en kompis lyriskt berättade för dig om det där nya coola bandet som nästan ströp sig själva med skärpet under en spelning den senaste helgen. Det var aldrig nedlåtande.
Imorgon byter jag min Wang kopia till något mer genuint. Min DZ kasse.

Tack för dem här åren och jag hoppas på något nytt, stort och lika bra om inte bättre.