Jag är fruktansvärt rädd för frisörer. När jag vara barn klippte min mamma mig, jag hade ändå bara långt hår så det kändes väl inte värt att gå till en frisör bara för att få topparna klippta. Jag klipper dessutom min mammas hår med jämn mellanrum. Mitt första besök hos en frisör gjorde jag vid 17 års ålder Och det har varit en evig kamp sedan dess.
För tillfället känns det rätt så bra med att gå till Hårgänget. Man blir inte förnedrad och de försöker aldrig kränga iväg en massa produkter. Även om den där shiatsu massagen känns lite onödig rekommenderar jag alla jag träffar att gå dit. Det är väl bara luggen som aldrig blir exakt som jag vill ha den, men det är för att jag har problem-lugg som böjer sig till ett c. Och ingen större skada där. När jag kommer hem flikar jag ur den och allt är dandy. Dessutom erbjuder de en gratis luggputsning mellan besöken så man ska slippa stå hemma över handfatet och klippa snett.
Inte för att jag vågat anta det erbjudandet ännu men det är fint att det finns där för normalt fungerande människor.
Konsumentblogg typ. Så ge mig den här tygkassen!
Dagens låt:
REO Speedwagon-"Cant Fight this Feeling"
En tillräckligt stor massa
-
De senaste dagarna har mina känslor varit överallt, inuti och utanpå
kroppen. Kraften i systerskapet som sköljt över mig och andra kvinnor genom
#metoo har...
7 år sedan
1 kommentar:
har också fått såna luggputsarerbjudanden, men som självklart inte utnyttjats. samma sak med ifyllning av min tatuering, vågade absolut inte gå iväg och claima det sen.
Skicka en kommentar