But me, I'm just stuck in the mud

Imorgon är det dags att gå tillbaka till jobbet. Jag får ont i magen och känner mig allmänt nerstämd när jag tänker på det. Det ska inte kännas såhär, det är ok att känna att man hellre skulle vara hemma och chilla men den här nedstämdheten är inte bra. Jag vantrivs verkligen med min arbetsplats, jobbet jag gör kan jag hantera, men mina kolleger och mentaliteten som råder där är helt nedbrytande. Vilket butiksjobb som helst skulle nästan vara bättre, jag kan inte jobba i mataffär för det vore verkligen ett steg tillbaka. Som det är nu får jag iaf ha mina egna kläder. Det är det enda som är bra, jag slipper uniform. Men jag kan tänka mig ha en slags uniform så länge det är svart.
Jag vill jobba på kontor, regelbundna tider, snygga kläder, ledig varje helg. Drömmen som verkar ouppnåelig.
Men det är aldrig för sent, Olle syrra som fyller 31 har precis kommit in på lärarhögskolan. Om man ändå vågade göra något sådant själv.

Dagens låt:
the Clash-"Straight to Hell"