Att vara lite bakis är en sak, att vara lite bakis med en lårkaka från helvetet är något helt annat.
Jag har skadat mig så illa att jag inte kan sitta upp, det gör tom ont att gå så allt jag kan göra är att ligga ner och skämmas.
Lårkakan är en konsekvens av att jag ramlade i till Medborgarplatsens t-banestation, det fanns inget för mig att ta tag i för att återfå balansen. Min rumpa fick ta emot smällen när jag kanade ner för minst 4 trappasteg. Så om man ska vara helt korrekt har jag en rumpkaka, inte lårkaka. Turligt nog var stationen så gott som tom bortsett från en alkis och 3 unga grabbar.
Ännu en händelse att arkivera i skamarkivet, arkivera det för at sedan förtränga det.
Annars var det en trevlig kväll.
Dagens låt:
Depeche Mode-"A Pain That I'm Used To"
.........
Jag måste bara få inflika att orsaken till mitt fall inte var alkoholpåverkan (inte huvudsaklig).
Hala converse och dålig trappa som verkar sakna ledstång är vad jag skyller på. Om jag hade varit nykter hade jag kanske kunnat styra upp fallet lite. men nu var jag ju inte det och därför har jag ett svartröttlila blåmärke stort som en knytnäve på övre låret/nedre rumpan och ett avlångt svullet blåmärke på vaden. Que sera.
Cancel culture på riktigt
-
Under de senaste åren har begreppen woke och cancel culture debatterats
flitigt. Eller, kanske inte debatterats men slängts omkring och använts som
slagt...
1 år sedan
