söndag 17 februari 2008

Heartbeat, increasing heartbeat

Om det fanns någon musik som benämndes som undergångs cabaret skulle Sparks-"Equator" vara typ exemplet. Undergångs cabaret enligt format 1A.
Men jag tror att Sparks är arty glam rock, med en "tounge in cheek" aproach. Undergångs cabaret var fan tydligare.

I går kväll strax innan jag skulle gå och lägga mig fick jag hybris och började knåpa ihop ett musik quiz. Det är jävligt svårt och jag är antagligen olämplig för den uppgiften. Antingen har jag för udda musik eller för mainstream. Det blir antingen för svårt eller för lätt. Försökte få Olles hjälp och uppmärksamhet, jag lockade med Håkan Hellström men Olle var inte mycket till hjälp. Jag har blivit skadad efter torsdagens quiz på Pet Sounds bar, det är allt som ockuperar mina tankar, röda trådar, intron, outron, Vad är för långsökt, vad är för lätt. Jag undrar om jag inte mått bättre om jag stannat hemma i torsdags.

Dagens låt.
Sparks-"Talent is an Asset"

lördag 16 februari 2008

This town aint big enough for the both of us

Medans Olle varken förnyar sig eller söker upp guldkorn utan står och trampar i 200o sätter jag kurs mot sådant som jag borde lyssnat på för länge sedan. Olle väntar på Håkans nya och jag hoppas att jag inte kastat pappas gamla Sparks vinyler. Jag tror att "Propaganda" och "Kimono in my House" ska ligga kvar i förrådet hemma i Väsby om jag nu inte kastade dom under en städpsykos. Om jag gjort det kommer jag hata mig själv. Nästa söndag bär det av till Väsby och då får jag veta. Sparks känns så nytt och spännande att det är gjort 1974 är ovidkommande. Jag känner att det tillför något till min musikpersona, något lite otippat. Det gör mig till en mer spännande person, som ett par fantastiska skor till en annars ganska enkel outfit. Det ger mig ett övertag mot alla som bara tror att jag är som vilken dum tjej som helst, för själv så lever jag under tron att jag är helt enastående fantastisk, en som alla egentligen vill vara. Låt mig hållas ett tag till.
Men med detta sagt så måste jag bara understryka att jag gillar att Olle inte lyssnar på samma musik som mig. Det gör mig säker på att jag älskar honom trots hans brister, eller för hans brister. För vad är en större skavank än att gilla Håkan Hellström? Ingen street credd där, men han är min och det är bara jag som får dissa Olle. Om någon annan skulle försöka sig på det skulle jag göra en Vlad Tepes. (kolla wikipedia).

Dagens låt:
Sparks-"Equator"

fredag 15 februari 2008

she wants a nice suprise evrey once in a while

Just det det var hjärtedagen igår, och jag fick min fina klänning och en helt otippad skiva. Ibland förvånas jag över att Olle faktiskt lyssnar på mig och lägger saker på minnet. Jag fick Sparks-"Propaganda", en skiva som jag senast pratade om i höstas. Så nu sitter jag och sjunger falsett till låtar jag inte riktigt kan ännu. Olle kanske ågrar sitt köp, men fan ta det. Jag längtar tills jag slutar jobbet imorgon, då ska jag spela den högt så grannarna undrar vad det är för skit. På det svarar jag bra skit.

Jo vi snodde visst ett snaps/shot glas igår.

Dagens låt:
Sparks-"Reinforcements"

torsdag 14 februari 2008

no time to be 22

Jag kom på plats 22 av 34 på pet sounds pop quiz, en mycket ärovärd plats för att vara född 1985, jobba på lindex och vara tjej. jag kunde i vilket fall avsevärt mer än Olle. Utan mig ahde han mycket möjligt kommit sist. Hur som helst så var det farligt roligt, jag är en tävlingsmänniska och jag har lätt för att bli för uppspelt. jag skirker och sjunger och svär som en borstbindare. Men som sagt så var det jäavligt bar jobbat av oss (mig), vi var bara 2 också. Tänk om man vore 4? Tänk hur okrossbar man skulle vara. Plats 22 och bästa lagnamn (SoBa), jag har fått blodad tand och jag måste vara med nästa gång.

onsdag 13 februari 2008

Quizmaster

Vill någon gå med på Pet Sounds Pop Quiz i morgon? En trevlig hjärtedagssyssla.

If you clap your hands with your headphones on I feel the beat and try to clap along

Mina nya lurar har pajat, mina ipodlurar för 329 spänn som jag köpte för senaste lönen. Mina som jag hade innan höll i ca ett och ett halvt år. Jag borde göra en reklamation men jag har kastat både kvitto och kartong. Där fick jag för att jag försökte vara ordentlig och städa undan min skit.
Det är den vänstra luren som skorrar, jag kan inte ens lyssna på mjuka fina Hefner utan att det sprakar i örat och Darren Hayman låter som en skåning. Det är fan inte rätt. Om jag inte vore så jäkla socialt handikappad borde jag gå och be att få ett nytt par. Vid sådana här tillfällen önskar jag att jag hade en personlig assistent som skötte såda saker som jag är oförmögen att ta tag i.
Som tröst köpte jag ett linne. Jag har en osund fixering vid french maid outfits. Det är det där strikta mot det mjuka och det svarta mot det vita. Inget snusk. Eller "no fucking just kissing" för att citera Hefner.

(jag vet att val av bild är tom med lågt för att vara jag men det var den enda bild med en french maid uniform som inte var kinky, och jag skrattade ymningt åt den)

Dagens låt:
Shy Child-"Break Yor Neck"

söndag 10 februari 2008

Inspirations have I none

Olle har (hade) en bekant som heter Cesar som enligt hans egen utsago var en idiot magnet. Han drog till sig alla slags konstiga personer när han var ute på stan, att gå på plattan var ungefär som att hoppa i en sjö full med pirayor då hela vatten ytan börjar koka.
Jag är också en slags magnet, en magnet för alkolister. Alkolister som jämt ska ge mig komplimanger, komplimanger från det hållet är ju de mest eftertraktade. Inget värmer så mycket som att höra att man är fin när det kommer från en vindpinad, rödmosig, härjad 59 årig gubbe vars motto i livet är "en slatt är en slatt". De enda komplimanger jag vill ha är dom som handlar om min "insida", jag vill höra att jag har oklanderlig musiksmak, att jag gör fantastiska smycken och hår accesoarer, att jag är ett geni. Jag vill inte synas, jag vill märkas.

Dagens låt:
Johnny Thunders-"Leave me Alone"