Jag är mitt inne i "Catching Fire" del 2 i the Hunger Games trilogin, den bästa och sämsta bok jag någonsin läst. Den påverkar min vardag. När jag jobbar kommer jag på mig själv med att oroa mig för karaktärerna, jag storgråter i snitt var 40:e sida vilket inte är så bekvämt då jag mest läser på tuben. Ibland kan man mest beskriva min relation till trilogin som den Joey i Vänner har till "the Shining". Det är otroligt frestande att lägga in boken i frysen ett tag.
Jag vill inte veta hur allt kommer att sluta, det kan inte gå bra och jag kan inte sluta tänka på hur det ska gå. Jag vill aldrig lägga ifrån mig böckerna. Hade det varit filmer hade jag tryckt på "mute" för att på något sätt lindra det.
Och det finns ju en film. Jag läste om filmen innan jag började läsa böckerna och tyckte att det lät så jävla coolt! Kids som mördar varandra till höger och vänster, en kvinnlig karaktär som klarar sig själv och inte väntar på någon glittrig jävla vampyr. (Glittriga vampyrer, vad i helvete!?).
Om jag mår så här dåligt av att läsa något kommer jag garanterat må ännu sämre av att få rörliga bilder till det. Och om den skulle göra mig besviken, rasera den värld jag byggt upp?
Som när jag gick att se det som lögnaktigt kallades för "Bram Stokers Dracula". Så fan heller! Det var ju F.F Coppolas Dracual. Min favoritbok besudlad av träbocken Keanu Reeves.
Innan jag började med Hunger Games var det just Dracula den bok jag gråtit mest till (Jane Eyre på 2:a plats). Jag läser om den boken 1 gång per år och har så gjort sedan 2004 och varje gång Quincey Morris dör gråter jag som ett litet barn.
Rent generellt så kan man nog säga att jag har lätt för att bli väldigt engagerad. I musik, i frågesport, i TV-serier och då förstås också böcker.
Så vad kommer hända när jag är klar med den här trilogin? Kommer det kännas som ett förhållande som tagit slut? Det kommer med all säkerhet att kännas otroligt tomt och ensamt. Sorgligt. Och jag kommer nog inte klara av att läsa om den. Jag är på tok för blödig för det. Ge mig 1 år eller 2 kanske. Vi kan kanske göra slut och fortsätta som vänner.
En tillräckligt stor massa
-
De senaste dagarna har mina känslor varit överallt, inuti och utanpå
kroppen. Kraften i systerskapet som sköljt över mig och andra kvinnor genom
#metoo har...
7 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar