Lackade naglar and no place to go

Det är fredag. Fredagen som försvann.
Men jag har köpt nya koppar, städat i köket, kasserat överåriga spritslattar, städat, bakat, druckit kaffe ur mina nya koppar och nu målar jag naglarna till VH1 feelgood friday.
De spelade Yaz-the only way is up, en låt som man bara kan gilla om man inte sett videon. Tjejen som sjunger ser så otroligt påfrestande ut, överdrivet käck och överdrivet stylad. Visst mycket kan väl skyllas på tidsåldern. Men tidsåldern kan inte ursäkta hennes sektstirriga ögon.

Nu spelar de Michael Bublé. Han hade varit så mycket bättre utan accangen. Vilket endast skulle göra honom tolerabel.

Önskar att lacket kunde torka fortare så jag kan öppna mitt vin.

min kropp är mitt tempel, min religion min att ljuga om.

Ibland önskar jag att jag ska få livmoderhalscancer, men inte så allvarlig att jag ska komma att behöva gå igenom strålbehandling. Bara en nätt liten tumör som gör att jag måste operera bort min livmoder.
Så när folk frågar mig om jag inte "ska ha barn" kan jag säga att det är lite svårt eftersom jag har haft cancer och inte har kvar min livmoder. Bara för att få se deras ansiktsuttryck, skapa en obehaglig stämning. Se dem bli röda i ansiktet och kanske haspla ur sig en ursäkt.
För se där! Det är faktiskt inte en harmlös fråga som i stil med att fråga om jag vill resa till Australien.Det kan finnas massor av anledningar till barnlöshet/barnfrihet. Sjukdomar, missfall, infertitlitet och, min personliga favorit, för att man inte är lagd åt det hållet. Och om ni som frågar prompt måste veta ytligt bekantas rätt så privata framtidsplaner rekommenderar jag att ni tänker på hur ni formulerar er fråga. Dessutom är barn inte något man bara "skaffar". Man skaffar kanin.
Nu vill jag ju bara inte ha barn för att jag inte vill.
Men jag vill ha en hund. Sedan. När jag är mogen nog att ta hand om en. Så när jag är ca 35-40 år.

Det räcker gott och väl med att vara faster.