Sleeping with the NME

NME, indie anthems, vilket jävla skämt.
Det är ju inte realsitiskt att fuck forever ligger före a design for life. Och smells like teen spirit är ju världens mest vulgära och idiotiska låt genom tiderna.
"Time for heroes" är knappast bättre än "Panic!" "This Charming man", "Love will tear us apart"
"I wanna be adored", "She bangs the drums", jag blir så trött.
Så går det när man låter fjuniga, finniga 16 åriga pojkar ha input.
Sådna här saker ska tas på allvar, det ska utföras av opartiska proffs.
Men, men jag är ju inte indie, inte alls. Jag är väl något annat som öh, synthrockindustribluespop?
En otroligt fördelaktig recension av "Send away the tigers", mycket värmande och 8/10.
Jag borde köpa mera tidningar, det är mest Olle som gör det. Men jag gillar ju tidningar, även om jag kanske mest kollar på bilderna men ibland dyker det upp någon som fångar mitt intresse.
Jag har höga förväntningar på denimzines juli nummer om punk, endast. Visserligen så lär det knappast stå något om the Adverts men säkert en massa andra läsvärda saker.


folkbildning
Ruth Brown-"(Mama) He Treats Your Daughter Mean"