In my time of dying

När jag dör och om jag varit riktigt snäll hoppas jag att min belöning i efterlivet är att få spendera evigheten på Natten.
Det är där jag är som lyckligast. I fredags sjöng jag så högt och så länge att jag vaknade med träningsvärk i magmusklerna. Och sedan tomhet. Det är som knark för mig. Jag får nog aldrig nog. väntar bara på nästa vända. Så vill jag fira mitt nyår.
Och så var jag rosa i topparna. Som en dröm.

good stuff

Som jag ska frossa i morgon. I mat och glädje.
Det blir palsternackspuré, champagne, chokladmousse, På Spåret premiär sedan ballader hela natten på Natten.
Och det är jag värd för jag tränar nu för tiden. Jag är en sellout fast jag tränar inte särskilt hårt. Inte tillräckligt hårt för att förbränna allt, men skit i det. För om man tänker att jag aldrig någonsin under mitt 26-åriga liv ägnat mig åt någon form av fysisk aktivitet så är det ett jävla hopp att cykla 1.5 mil minst 2 ggr i veckan. Det är som att gå från noll till hundra.
Lägg till att jag färgat hårtopparna rosa (det är gorgeous!) och att jag har ett par nya stora örhängen med hjärtan så har vi ett recept på succé.

Imorgon vill jag skrika mig hes till denna, föga troligt men man får väl drömma.

4 dagar kvar till Natten!

All that glitz!

Fade to grey

Det är bara till att bita i det sura äpplet. Du kan inte ha svart eller mörkbrunt hår hur länge som helst. Man blir grå med åldern och om man slutar färga håret kan man istället slå tillbaka alla tupé rykten. Jag var i alla fall nästan helt säker på att Brian May körde med peruk.






Då väntar vi bara på KISS gubbarna, vi får nog vänta länge. Och du Brian Johnson! Tills du tar av dig kepsen och visar mig motsatsen är du kal. Balled untill proven innocent

the end is nigh!

Den senaste tiden har jag försökt att bättra på mitt dekadenta leverne. Ingen champagne bara för att det är typ tisdag och så har vi kört vegetarisk söndag i över 1 månad nu. Jag får cravings efter avokado och ugnsrostade grönsaker. Jag var ledig i helgen med min man utan att dricka en endaste droppe alkohol.
Jag vill visserligen fortfarande köra ner hela mitt ansikte i en tårta, äta lökringar och typ en vällagad bit kött. Men jag vill inte vara så här fet (tror inte ens att jag är fet) och ohälsosam.
Jag vill ha ett par biceps så det faktiskt ser ut som om jag kan slå ner alla som jag pratar om.
Jag vill inte vara 26 år med ryggont och kondition som en 75-åring.
Igår köpte jag ett gymkort på den allra sista dagen för att utnyttja företagets friskvårds bidrag.
Jag känner mig smutsig.
Det enda som fattas nu är att jag lär mig att hantera alla mina aggressioner.


(*jag är inte alkoholist och slåss aldrig)

where your fortys at!?

Fredag och ledig helg, hade det varit typ vilken annan ledig fredag hade jag säkert varit mer full än vad som är okej för att vara ensam. Eller ute med min vapendragare, sidekick, man och allra bästa vän någonsin och alltid. Men nu råkar det vara "Nyttiga November", ett uttryck som jag önskar jag aldrig uppfunnit, ergo leggings och tofflor.
2 veckor barn, 2 veckor sedan ska jag få Lemmy att framstå som en engelsk lord.
Eller nej, jag ska bara dricka champagne på Natten.
Men nu har jag ändå druckit 2 hemmasnickrade drinkar (med förvånansvärt hög kvalité) och nostalgi knarkar saker från mina tonår. T.rex som vanligt. Och precis som vanligt tänker jag att jag borde lyssna på det lika ofta som när jag var 15-16.
Jag antecknar också för att vara förberedd om man nu skulle vinna ett quiz igen. Det som var i går var väldigt enformigt och det sporrar mig att vara nyskapande.

Dessutom är det högst troligt att jag har någon form av aspergers. Det har jag kommit fram till via Wikipedia. Antingen det eller så är jag någon utav gärningsmännen de alltid jagar i Criminal Minds.

Här har vi ett tydligt bevis på att jag bör hålla mig till 140 tecken.

something gone wrong again

Saker som gick fel idag.

• Inget dagsavslut kom ut.
• Skrivaren på kontoret ville inte skriva ut
• Skrivaren på fika rummet ville inte heller skriva ut
• Chefen hade bytt lösenord på datorn utan säga till mig (igen)
• Datorn på kontoret hängde sig.

Men efter som jag är jag, en rationell och "hands on" person löste jag allt. Jag tror inte ens att jag svor mer än vanligt.

Nu väljer jag inte att ta upp flyktiga saker som händer varje dag. Men det har att göra med klädkriser mal grand, folk som sätter sig mittemot en på tuben även fast det finns flera tomma 4:or och sedan börjar käka en macka. Och förstås klassikern med folk som ska gå på innan alla gått av. Men det fixar jag med en till synes oplanerad men ack så välriktad tackling.

Hemma lyssnade jag på min Kegger lista (som nog kan utökas) och om man frågar mig så sjöng jag väldigt bra. Speciellt till Weezer och Pink Grease.

Russinen ur den här mögliga jävla kakan som vi kallar november

Post semester ångest med tillhörande allt är jämngrått väder. Känslan av att allt är skit och med några extra kilon från New York. Lägg till att jag sitter hemma ikväll fast jag egentligen borde vara på Medis och Novoton kvällen. Ensamhet, idel ensamhet. Men igår när jag vaknade allt för sent, så som jag har börjat göra till en ful vana, och loggade in på facebook så som jag inte gör så jätteofta (asocial människa och sociala medier = dålig ekvation) såg jag två saker som gjorde tillvaron lite lättare.

1: Riddarna som jag inte ser i kväll även fast jag vill, det hänger ihop med den asociala biten, hade gjort ännu en otippad cover. Så som är brukligt för generationen som inte behövt välja genre, utan haft hela internet till sitt förfogande. "Careless Whisper" för bövelen! Och den hittar du här

2: Och det allra bästa som gjorde att jag flög in i sovrummet och väckte Olle med orden "jag är ledigt då!!". Sedan sprang jag lite skakis ut igen. Natten håller hov igen den fredagen 25 november. Min lycka är snudd på obeskrivlig. Jag ska bli så svettig och jag ska sjunga (skrika) så mycket att jag är hes i en vecka framöver. Att det dessutom infaller på min lediga helg är som champagne i en New York New York på Pet Sounds.
Och så här kul hade jag på Natten i juli.

Flest skor vinner

Gråmulen höstdag är lika tråkstädning. Idag siktar jag in mig på mitt sko beroende. Vi har skor i vårat 3-vånings skoställ, i klädkammaren tar de upp flera hyllor, i ett litet skåp ovanför garderoben, i en plastlåda under sängen och vinterskor i källaren. Så mycket skor men inga som funkar om jag ska klä upp mig lite finare. Det är huvudsakligen sneakers och diverse Converse. Jag har alltså utlyst ett skoköpar stopp från och med nu. Endast ett par finskor får komma in i detta hem. Det här är inte ett sunt betende.