onsdag 9 september 2009

Madness takes its toll

De senaste månaderna har varit rena träningslägret. När folk har lapat sol och fläkt ut sitt kött på överfulla badstränder har jag vistats i slakthus boxandes på kadaver. När folk har suttit och grillat och någon dragit fram en gitarr och börjat plinka på de första tonerna till "Wonderwall" har jag varit framme snabb som vinden och krossat gitarren med mina bara händer. Det blev inga jordgubbar till frukost för mig, jag har kört hårt med råa ägg och havregrynsgröt.
Har jag sagt att quizet startar i morgon?
Och Tures, your ass is mine!

(Träningen har mest bestått av introtävlingar med Olle, att föra anteckningar framför VH1 och klicka runt på Who sampled? Men jag äter faktiskt havregrynsgröt till frukost de dagar då jag jobbar. Och SoBa blir nog mer än nöjda om vi över huvudtaget lyckas ta oss in på topp 10)

Dagens låt:
Judas Priest-"You Don't Have to be Old to be Wise"

tisdag 8 september 2009

I better take anything they've got.

Nu har jag åter igen fått nog och tröttnat på mitt jobb. Alla bara försvinner ifrån min arbetsplats och då är det väl dags att jag också gör det. Det lilla kruxet är bara det att jag inte har några kontakter som kan fixa in mig någonstans, ingen utbildning och så kan jag inte sälja in mig själv. Jag vet ju att jag kan lära mig det mest om jag bra får chansen för ibland snuddar jag vid att vara ett geni eller en "idiot savant", fast det är det förstås bara jag som vet.

Men nu har jag iaf sökt två jobb. Ett som jag absolut skulle fixa på nolltid och ett som jag absolut inte är meriterad för. Kundtjänst och administratör hos polisen. Jag skulle vilja ha det hos polisen för det låter så jävla coolt.

Och som vanligt om någon vet något, eller har inside info om passande jobb skriv en rad eller mejla. Jag har ingen heder längre att tigga och be om jobb känns högst relevant.

Dagens låt:
the Clash-"Career Opportunities"

lördag 5 september 2009

Gimme that thing



Must see movie, antar jag. Bra soundtrack, highschool, 80-tal och Nicolas Cage låter ju för bra för att vara sant.
Högt upp på önskelistan och jag har satt den på bevakning hos discshop.

Peace sells



Jag gillar Dave Mustaine, främst för att det är kul att säga. Men det ändå tråkigt att höra att han numera är en "born again christian". Det handlar ju bara om att byta ett beroende mot ett annat (bort med droger in med gud), men jag hade föredragit om han hade börjat med astronomi eller vad som helst.

torsdag 3 september 2009

Whats behind the mask?

Efter städning och bullbak kommer skräck, och som jag har väntat. Speciellt när 4:ans den grå zonen visade sig handla om medium och tarot kort och inte demoner som reklamen antydde. Nu lägger jag allt mitt hopp på SVT och Skräckministeriet som börjar ikväll. Jag är fruktansvärt förväntansfull.
När jag har sett reklamen på stan har jag höjt mina armar och klämt ur mig kvävda skrik av förväntan. Hittills bådar det gott. Kvällens program ska handla om HP Lovecraft som egentligen drar mer i sci fi hållet men har på den vägen även lyckats klämma ur sig några riktigt ruskiga berättelser; "Fallet Charles Dexter Ward" i synnerhet som utspelar sig i hans hemort Providence. Och det är dit Skräckministeriet ska ta oss ikväll 21.30 i SVT2.
Detta är vatd jag har längtat efter sedan jag var barn och satt under trappan med ett uppslagsverk i knät läsandes om mumier.
Ska jag behöva säga det igen? Nu är det officiellt höst. Skräck och kanelbullar och quiz på torsdag. Ja jävlar nu lever man igen.

(mini novellen the Stament of Randolph Carter lyckas få nackhåren att resa sig på bara 3 sidor, det är per definition ruggigt bra.)

Dagens låt:
Bauhaus-"Stigamata Martyr"

onsdag 2 september 2009

controversy?

Bara en liten sak.
Amelie från Montmartre (eller varför inte Natalie Portmans roll i "Garden State") har lika dålig påverkan på mäns kvinnosyn som random hård-blonderad tuttlisa som man kan se på TV1000 runt midnatt.
Jag vill inte bli betraktad som något dera.
(och bägge gör mig lika förbannad)

Time is on my side.

Tid är en viktig aspekt i samband med musik. Få låtar behöver vara längre än 3 minuter och om dom nu tickar in på mer är det bäst att det är värt det. Att man pushar på lite extra. Tex: "this Corrosion" är precis 10.59 lång men det är inget man känner av. Igår såg vi Lily Allens "Fuck You" på VH1 och det är en typsik 2.30 låt. Eller den borde vara det men är 3.43 och till vilken nytta?
Tacka vet jag the Germs-"What We Do is Secret" som nöjer sig med 44 sek och Wire-"Field Day for the Sundays" som är 28 sek lång/kort.
Det jag på något sätt försöker komma fram till är att den ultimata låt längden är 2.30.

Dagens låt:
Wire-"It's so Obvious"