no cavallerie can save me now..

Eftersom jag ska försöka vara tyst om Glasvegas ett tag (4 av "Little Marky" Markus Larsson) ska jag nu ägna mig åt HP Lovecraft.
Just nu läser jag"Skuggan över Insmouth" och mina tankar kan inte låta bli att dra iväg mot Ajvides "Människohamn". Han måste ha läst den boken, det finns för många likheter. Hur bra jag än tycket att "Människohamn" var blev jag ändå besviken på slutet så jag sätter mina förhoppningar till Lovecraft. "Fallet Charles Dexter Ward" står näst på tur och jag känner på mig att "Necronomicon" ligger i dess kölvatten. Det finns ingen annan väg att gå än att köpa mig en cape (dock inte en rock'n'roll sådan) och en instruktion till rollspelet "Cult of Cthulhu". Må gudarna vara med mig....

SCUM som jag skrev om igår ska faktisk spela i Stockholm på lördag.
Fördel: Jag är ledig
Nackdel. Det äger rum på Vice festen. Jag hatar Vice och dessutom vet jag inte var det kommer att go down.

Dagens låt:
Glasvegas-"Polmont On My Mind"

you make me happy when skys are grey.

Jag känner på mig att jag börjar bli lite tjatig nu men; Glasvegas fy fan vad bra. Läste recensionen i NME nyss 9/10 och där står allt jag tänkt men inte kunnat uttrycka (verbalt handikappad). Jag saknar dock en referens. Inte sedan Bright Eyes-"the Calendera Hung Itself" har e simpel barnvisa som "You are my Sunshine" uttryckt så mycket smärta och ångest.
Det är bra, så bra, enastående....

Jag ska (försöka) vara tyst ett tag nu..

Blev intresserad av ett nytt band, SCUM det var kärlek vid första ögonkast. Svart, stvart och svart med bra hår och solglasögon. Jag har inte lyssnat på det ännu med rädsla för at det ska låta katastrofalt dåligt. Jag hoppas på storverk eftersom the Birthday Party nämns som referens

Dagens låt:
the Birthday Party-"Sonny's Burning"

people aint no good.

Ok gårdagens "Supernatural" skrämde fan skiten ur mig. Jag var som en amerikan på bio och pratade med TVn "åh nej gå inte in där". Jag fick zappa bort ibland till återhålsamma Sherlock Holmes och till slut hade jag inget annat val än tända lampan. Det gjorde mig glad, att dom fortfarande kan skrämma skiten ur mig trots att det är säsong 3 leverera de lika bra twistar.
Att jag sedan var tvungen att vara vaken en halvtimme extra för att varva ner var väl inte riktigt lika lyckat.
Sammanfattning
Säsong 3 and still going strong.

Dagens låt:
Siouxsie & the Banshees-"Into the Light"

messages

Nu ligger det ju till såhär att jag har funnit en ny kärlek (Glasvegas reds anmärkning), och som bekant vill jag ju helst inte dela med mig. Om jag blir tvungen vill jag bara dela med mig till människor som jag respekterar. Därför blev jag lite illa till mods när Olle berättade att Andres Lokko också blir knäsvag av Glasvegas. Eftersom Olle känner till mitt syndrom hade han undvikit ämnet men det kom på tal här i veckan. När jag därimot får läsa i dagens Nöjesduell i Aftonbladet att Markus Larsson också står på min sida (och visst ser James Allen ut som en ung Joe Strummer fast med bättre hår!) blir det som en kvalitets stämpel. Ett jo, jag har oklanderlig smak utan att från början bli färgad musikjournalisternas åsikter.
Markus Larsson är "keeping it real" och vi gillar honom. Vi har sett honom mogna från en grå stickad tröja i bylinebilden till det han har nu en kavaj. Han har vuxit upp utan att bli tråkig.
Efter hans bevakning av melodifestivalen/ ESC respekterade jag honom ännu mer.
Slutsats: Markus Larsson är bra, jag är bra och Glasvegas är bäst.
Länge leve rock'n'roll capen!
(Varför köper jag inte NME oftare?)

Dagens låt:
Glasvegas-"Polmont on My Mind"

I wanna take you to a gay bar!

Jaha så var det ute, min sambo är tydligen bög. Hur kunde jag missa det under alla dessa år? Ja alltså nu är han ju inte bög men folk på hans jobb tror tydligen det. Det är en sorglig bild av samhället. Bara för att min kära sambo inte gillar fotboll, är mån om sina kläder och inte är på snacket om vilken tjej på jobbet som är tajtast så är han alltså homosexuell. Han ska tydligen vara skum också, och vi vet ju alla att skum och avvikande betende är lika med homosexualitet.
Och jag som brukar håna honom med att han är så normal. Herr studenflaksåkare med studentmössa brukar jag säga med nedlåtande ton eftersom jag vägrade den fula mössan (funkade inte till svart tyllklänning med turkosa rosetter) och istället för fest gick och såg Harry Potter på bio.
Det skrämmer mig, dels folks trångsynthet och dels för att om Olle klassas som skum vad är då jag?
(såg ni vad jag gjorde där? Jag lyckades få det att handla om mig till slut)

Dagens låt:
Don Lennon-"Gay Fun"

I've heard you were busy going in and out of therapy

Under våran trevliga middag (eller snarare en early bird special eftersom vi åt runt fyratiden) på Jimmys Steakhouse kom jag fram till någon viktigt bland allt pre quiz musiksnack. Jag hade aldrig varit direkt kär innan jag träffade Olle, jag var för upptagen med musiken och för mycket utav en narcisisst. Jag föll för Olle för att han fick mig att inte tänka på musik. Om någon kunde tränga bort mina tankar på Martin Gore och Joe Strummer så måste det ha varit någon mycket viktig. Att Olle dessutom var musikälskare gjorde ju inte saken sämre. Hittills har det funkat förträffligt trots att våran gemensamma smak bara kretsar runt ca 4 band. Det första jag sa, eller skrev om man ska vara petnoga, var om han gillade Bright Eyes. Synd att jag inte gör det längre
Vi har samma nojjor och är nästan lika elaka.


Förresten, Strage kunde inte gjort bättre val av förstaplaceringen på youtubelistan. The Crmaps på Napa är den bästa konsert filmen som finns. Jag ska nog kolla på den efter jobbet i morgon.

Dagens låt:
the Cramps-"the Way I Walk"

Magnificent seven

All electro till trots så kom vi på en hedervärd 7:e plats, det var väldigt få gånger jag fick skrika ut min glädje men jag är stolt över att jag tog vad Gene Simmons riktiga namn var.
Jag måste återigen få uttrycka hur fantastiskt det är att vi som inte har något med musik att göra, aldrig varit i ett band, aldrig spelat skivor eller aldrig recenserat något för pengar kvalar in på topp 10. Att jag sedan är hälften så gammal och kvinna måste göra ont hos gubbarna.
Idag hade vi tom scorat skinsoffan uppe i hörnet, en plats som antyder att man är ett lag att räkna med.
Vi var visserligen sämre än förra gången men detta quiz var mycket, mycket svårare och då kan jag inte låta bli att undra hur dumma alla andra som jag spöade var. Det var nämligen många gånger som jag kände mig som ett enda stort frågetecken, men många var tydligen ännu större frågetecken än jag.

Jag vill så gärna vinna en endaste gång, jag vill nog göra det där quizet mer än någon annan. Och jag skulle dessutom göra det bästa och roligaste. Det ska inte vara för svårt för man vill ju faktiskt mest bli underhållen. Jag vill det så gärna att jag får ont i magen.

Dagens låt:
the Clash-"the Magnificent Seven"